Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Vi måste pressa på för hållbart fiske i Europa

Dagens ETC.

Efter måndagens förhandlingar om nästa års fiskekvoter i Östersjön står det klart att Europas fiskeministrar prioriterar kortsiktiga ekonomiska intressen framför långsiktig hållbarhet.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Efter måndagens förhandlingar om nästa års fiskekvoter i Östersjön står det klart att Europas fiskeministrar prioriterar kortsiktiga ekonomiska intressen framför långsiktig hållbarhet, skriver Magnus Eckeskog och Hanna Paulomäki från Oceanas Östersjökontor.

I måndags träffades Europas fiskeministrar i Luxenburg för att förhandla om nästa års fiskekvoter i Östersjön. Tyvärr beslutade EU:s ministrar att gå emot sitt eget beslut att återuppbygga Europas fiskbestånd till hållbara nivåer, och istället sätta kvoterna för torsk långt över vad som rekommenderats av forskarna.

Årets förhandlingar om Europas fiskekvoter är extra intressanta då de är de första att bestämmas under Europas nyligen reformerade fiskeripolitik. Ett av huvudmålen av den nya politiken är att återuppbygga Europas fiskbestånd då 40 procent idag är överfiskade. Om den nya fiskeripolitiken genomförs på rätt sätt kan därför produktiviteten av Europas fiskbestånd öka avsevärt. Detta är inte bara en mycket god nyhet för Europas havsmiljö, utan också för alla som älskar att äta fisk och för de kustsamhällen som är beroende av ett hållbart fiske.

Över hälften av den fisk som konsumeras i Europa idag är importerad från länder utanför EU. En mer hållbar förvaltning av Europas fiskbestånd gör därför att vi européer på sikt kan få en ökad tillgång till lokalfångad fisk. Globalt sett lider många kustsamhällen idag av minskade fångster på grund av industriellt överfiske, där rika länder berövar fattiga kustsamhällen på en viktig tillgång till protein. Forskare uppskattar att en förbättrad fiskeriförvaltning kan öka fångsterna globalt med uppemot 40 procent – en viktig men ofta förbisedd väg framåt för att tillgodose jordens ökande befolkning med protein. Än mer intressant är kanske att de ekonomiska vinsterna uppskattas överstiga kostnaderna redan efter 12 år om detta genomförs – världsbanken uppskattar att vi gör en global nettoförlust på cirka 50 miljarder USD årligen på grund av dåligt förvaltade fiskbestånd.

Europas fiskeministrar har kommit överens om att från och med år 2015 återuppbygga Europas fiskbestånd över nivåer som möjliggör beskattning enligt det som kallas maximal hållbar avkastning (MSY). MSY är den optimala fångst som kan tas från ett fiskbestånd år efter år utan att äventyra dess kapacitet att återbildas för framtiden – man fiskar helt enkelt på räntan utan att riskera kapitalet. MSY är inget universalmedel för att lösa havens miljöproblem, men det är ett stort steg i rätt riktning för att få bukt med de globala problemen med överfiske.

Dessvärre beslutade man i måndags att inte genomföra den politik man kommit överens om då man satte kvoterna för torsk i Östersjön på betydligt högre nivåer än vad som rekommenderats av forskarna. Detta sänder ut en dålig signal inför kommande förhandlingar om Europas övriga vatten, där flertalet fiskbestånd är i mycket dåligt skick såsom torsk i Kattegatt och Nordsjön.

Att man 2015 ska förvalta Europas fiskbestånd på detta mer hållbara sätt är ingen nyhet för ministrarna, då beslutet är grundat på internationella överenskommelser antagna för mer än tio år sedan. Forskarna har därför under de senaste åren presenterat ett sätt att gradvis sänka kvoterna för att nå MSY 2015. Denna rådgivning har tyvärr ministrarna valt att ignorera, vilket gör att de nu istället måste sänka kvoterna väldigt drastiskt för att uppnå sitt eget överenskomna mål. Ett beslut som naturligtvis är mycket obekvämt för ministrarna att ta. I måndags fick därför återigen återhämtning av torsken i Östersjön stryka på foten för kortsiktiga ekonomiska intressen.

För att säkerställa återhämtning av bestånden hade miljörörelsen, liksom vår nye landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, därför velat se betydligt större minskningar än vad man kom överens om. Vår förhoppning är nu att Sverige inte låter sig nedslås av detta utan istället fortsätter att förespråka en hållbar förvaltning av Europas fiskbestånd under vinterns kommande förhandlingar, så att vi kan låta utfiskade bestånd i Västerhavet och övriga Europa återhämta sig till fördel för havsmiljön, Europas konsumenter och dess kustsamhällen.

Magnus Eckeskog, sakkunnig inom havsmiljöfrågor på Oceanas Östersjökontor

Hanna Paulomäki, kanslichef för Oceanas Östersjökontor