Debatt: Vi firar 100 år av gemensam kraft

Låt oss börja med att backa tiden till 1920-talet då Sverige var ett land i nöd. Människor gick hungriga samtidigt som bostadsmisären bredde ut sig. Många arbetare i våra industristäder hade så kallade slavkontrakt, vilket innebar att de hade bostad så länge de arbetade för företagen som ägde bostäderna. Slutade de sina anställningar självmant på grund av urusla villkor eller blev uppsagda på grund av arbetsbrist blev de också vräkta från sina hem. På många orter i landet var det hungerkravaller och demonstrationer.

Det var i denna turbulenta tid som de första lokala hyresgästföreningarna startade. 1923 beslutade 13 föreningar från olika delar av landet att bilda Hyresgästföreningarnas Riksförbund, det som idag är Hyresgästföreningen. Vi blev snabbt en kraft att räkna med. Genom förhandlingar och blockader kämpade vi mot undermåliga bostäder, höga hyror och höga gaspriser och det blev också många segrar. Under våra första hundra år har vi drivit på för en mängd lagförändringar som successivt förbättrat levnadsförhållandena för landets hyresgäster. Vi har kämpat för att det ska finnas en hyresförhandlingslag och för rätten att förhandla hyrorna kollektivt, så att hyresvärdarna inte längre kan sätta hyran på en nivå som de själva tycker är rimlig. Vi har kämpat för att få en skyddslagstiftning så att hyresgästerna inte kan bli vräkta utan att det finns goda grunder för det.

Det har också varit ett sekel där våra motparter och motståndare om och om igen försökt ta ifrån ­hyresgästerna många av de rättigheter som vi stridit för. Olika politiska konstellationer har upprepade gånger försökt införa marknadshyror. Våra motparter har försökt köra över oss eller avskaffa oss, vi ifrågasätts frekvent i vår förhandlingsroll och tankesmedjor, ledarskribenter, och debattörer försöker misstänkliggöra och förminska oss.

Men i svåra tider står Sveriges ­hyresgäster starka. Nyligen blev vi 550 000 medlemmar och vi tar ­kampen mot chockhöjningar av ­hyror och för att hyresgäster inte ska ta hela smällen i den ekonomiska krisen. Men vi ser stora utmaningar även på dagens ­bostadsmarknad. Bostadsbyggandet störtdyker och tvingar människor att ta den yttersta konsekvensen av bostadsbristen. Att inte kunna lämna en destruktiv relation, att vara så trångbodda att barnen inte kan koncentrera sig för att göra läxorna eller behöva tacka nej till jobb eller utbildningar för att det inte finns någonstans att bo.

Därför fortsätter vi driva på politiken att göra mer för landets hyresgäster. Vi vill därför:

Återstarta bostadsbyggandet. Införa förmånliga bygglån och investeringsstöd för att få igång byggandet igen. I nio av tio kommuner i Sverige är det idag bostadsbrist som riskerar att få konsekvenser på hela samhällsekonomin. Därför krävs det ett statligt initiativ för att se till att bostadsbyggandet inte stannar av.

Stoppa skatteorättvisan mellan hyrt och ägt boende för gott. Idag öser staten pengar över det ägda boendet. Ränteavdragen kostade staten 22,4 miljarder och rot-avdraget 11,8 miljarder under 2022. Den kostnaden kommer bli ännu högre 2023. Något liknande kommer inte den som hyr sitt boende till del. Det är en skatte­orättvisa som premierar det ägda boendet. Den orättvisan måste få ett slut.

Stärka hyresrätten som dagens- och morgondagens hållbara boendeform. Satsa på att renovera, energieffektivisera och lyfta hyresrätten som boendeform. Det är en klimatvänlig och inkluderande boendeform som skapar levande områden där människor och erfarenheter möts.

Vi har tagit oss en lång väg sen 1920-talet men vi kommer fortsätta kämpa för att hemmet inte är vilken vara som helst på en marknad, utan just ett hem. Ett hem där vi har vår trygghet, vår gemenskap och en plats att växa som människor. Minst 100 år till.