Debatt: Värna de estetiska ämnena

Den 22 maj sändes sångtävlingen Eurovision Song Contest över världen. Cirka 200 miljoner såg Norges representant Andreas Haukeland, en ung kille med Tourettes syndrom, framföra låten Fallen angel under artistnamnet TIX. I ett filmat klipp lät Haukelands musiklärare oss förstå att musiken betytt mycket för artisten under skoltiden och att musiken till och med dämpat hans tics.

Det mycket höga antalet tittare under Eurovision vittnar om att musik och kultur är av stor betydelse för oss människor. Att Andreas Haukeland röstades fram av norska folket vittnar också om att flera västeuropeiska länder har kommit långt i arbetet med inkludering av personer med funktionsvariationer. Det röstande folket vill inkludera, samtidigt som utbildning och god musikundervisning möjliggjort att artister som Andreas Haukeland kan ta sig så här långt.

Detta står i skarp kontrast till vad som nu sker i den svenska skolpolitiska debatten kring de praktisk-estetiska ämnenas plats i utbildningen. Ämnet elevens val, som vid många skolor innehåller praktisk-estetiska projekt, föreslås försvinna. I en utredning om bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven i grundsärskolan (SOU 2021:11) föreslås en drastisk minskning av framförallt estetiska ämnen som slöjd och musik, till förmån för fler timmar i matematik och naturkunskap, samt att eleverna i grundsärskolan ska få möjlighet att läsa moderna språk.

Många av förslagen i utredningen är goda, men det är en tankevurpa att tro att fler timmar i matematik och naturkunskap är det som främst kommer att ge funktionsvarierade barn ökad kunskap i nämnda ämnen. Att skära ner på estetiska ämnen går diametralt emot ledande forskning inom specialpedagogik och lärande, och står också i bjärt kontrast till flera konventioner om barns rätt att uttrycka sig och att tillägna sig varierade uttrycksformer, konventioner som vi i Sverige har ratificerat.

I FN:s mänskliga rättigheter återfinns rätten att uttrycka sig, ta plats som fullvärdig medborgare och utveckla ett kulturellt medborgarskap. Kulturella uttryck kan ses som ett sätt att nå sin fulla potential, inte bara att utrycka sig men att skapa sig. Med en sådan förståelse innebär att drastiskt dra ner på undervisningen i estetiska ämnen både att minska förutsättningarna för att fullt ut kunna delta i samhället som en kulturell medborgare, men också minskade förutsättningar för att erövra estetiska verktyg för att kunna uppnå sin fulla potential.

Vetenskapliga resultat visar entydigt att pedagogiskt genomtänkta kulturaktiviteter stimulerar lärande, skyddar mot utmattning, ökar sammanhållning, stärker en känsla av meningsfullhet, utjämnar hierarkier och skapar välbefinnande. Förutom hälsoeffekter visar också forskningen på musikens goda inverkan på läs- och skrivutvecklingen. De senaste årens skolpolitik med neddragningar inom estetiska ämnen är inte tillräckligt grundad i forskning. Om vi vill förändra grundsärskolan och utöka elevers möjligheter att läsa moderna språk och samläsa med grundskolan, låt oss diskutera det, men utan att dra ner på estetiska ämnen.

Andreas Haukeland har genom musikutbildning fått möjlighet att uttrycka sig, att skapa sig själv. Den möjligheten har vi skrivit under att alla människor i Sverige ska ha. Att drastiskt minska estetiska ämnen i grundsärskolan till förmån för andra ämnen är inte bara att lura sig själv avseende den kunskap och det mående som kommer utvecklas i den skolan, det är också att stänga vägar för många unga. 

Helena Wessman, rektor Kungliga Musikhögskolan i Stockholm

Anna Backman Bister, fil dr musikpedagogik, lektor Kungl. Musikhögskolan och musiklärare i grundsärskolan

Eva Bojner Horwitz, professor i musik och hälsa, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, affilierad till Institutionen för klinisk neurovetenskap och Centrum för social hållbarhet, Karolinska Institutet

Cecilia Ferm Almqvist, professor i pedagogik vid Södertörns Högskola och professor i musikpedagogik vid Stockholms musikpedagogiska Institut och Luleå tekniska universitet

Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.