Debatt: Höjningen är en käftsmäll mot alla som redan kämpar

För den som aldrig behövt tänka på medicinkostnader kanske det bara är siffror. Men för oss som lever med förvärvade skador eller kroniska sjukdomar är det en verklighet som vi måste förhålla oss till. Det är inte en engångskostnad, det är ett återkommande hinder vi måste ta oss över varje gång högkostnadsperioden börjar om.

Det handlar om människors livskvalitet – och i vissa fall om liv eller död.

Högkostnadsskyddet kom till för att ingen ska behöva avstå från medicin på grund av kostnaden. Men när gränsen höjs så kraftigt tvingas fler att göra just det – välja mellan att ta ut sin medicin eller att betala hyran, mellan att följa läkarens ordination eller att dra ner på dosen för att pengarna ska räcka.

Det här är inte bara en fråga om ekonomi. Det handlar om människors livskvalitet – och i vissa fall om liv eller död.

Att behöva ransonera medicin leder inte bara till ökade hälsoproblem, utan också till större kostnader för vården i längden. Akuta inläggningar, komplikationer och försämrad arbetsförmåga blir konsekvenserna när behandling inte är tillgänglig.

Sverige har länge varit stolt över sin jämlika vård och principen att medicin ska vara tillgänglig för alla. Men steg för steg urholkas den tryggheten. Vi rör oss mot ett system där hälsa blir en klassfråga. Där de som har råd får vård – och de som inte har det får klara sig bäst de kan.

Det mest orimliga är att de som redan har det tuffast drabbas hårdast. Kroniskt sjuka, äldre med flera diagnoser, föräldrar med barn som behöver dyra läkemedel – det är de som tar smällen. De som inte kan “vänta lite” med behandlingen. De som inte har något val.

Politiker pratar ofta om att värna människors hälsa och om att vården ska vara tillgänglig för alla. Men när man höjer högkostnadsskyddet skoningslöst skickar man en annan signal: att det är okej att spara pengar på de mest sårbara. Det är inte bara en ekonomisk prioritering – det är ett moraliskt ställningstagande.

Vi måste säga ifrån. Hälsa är ingen lyxvara. Medicin är inte en konsumtionsvara vi kan välja bort.

När beslut tas som gör det svårare för människor att få den behandling de behöver, måste vi stå upp för varandra och kräva förändring.

För nästa gång kan det vara du, din vän eller närstående som står där med receptet i handen och undrar: “Hur ska jag ha råd?”