Debatt: Var fjärde ung tjej har utsatts för våldtäkt

Det är hisnande siffror, som inte minst pekar på hur oerhört viktig samtyckeslagen är – som nu sju år efter dess införande – åter kritiseras och ifrågasätts. Det är också en tydlig påminnelse om att allt det viktiga arbete och allt engagemang för kvinnors rätt till sin egen kropp som kanaliserades under Metoo inte får stanna av. Vi måste fortsätta prata, informera, lyssna och dela berättelser så varje ny generation unga kvinnor och män lär sig mer om sina rättigheter och skyldigheter gentemot varandra. För nu är vi på väg åt helt fel håll.

Det ska vara en självklarhet att utbilda om att sex utan samtycke är ett brott. 

I den här frågan måste vuxenvärlden också vakna till, och skapa sig en mycket bredare förståelse för vilka mekanismer som driver den här negativa utvecklingen för dagens ungdomar. För på nätet finns en hel värld som många av oss inte ens vet hur vi skulle söka oss till. Till exempel Dagens ETC:s avslöjande av forum där unga män olagligt säljer och köper sexuella bilder på klasskompisar och exflickvänner. Här behövs kompetenshöjande insatser i alla forum där vuxna möter unga – inte minst i skolans värld.

Tiden för att lektionerna i sexualkunskap mest handlade om hur man trär på en kondom är förbi sedan länge, men skolans uppdrag för att informera och utbilda om sexuell hälsa måste fortsätta att stärkas och uppdateras. Skolan måste vara i synk med sin samtid. Det ska vara en självklarhet att utbilda om att sex utan samtycke är ett brott. En självklarhet att prata om att man både kan tacka ja till sex, och sen ångra sig och tacka nej. Och samtalet om samtycke måste levandegöras – hur märker man om någon vill ha sex? Det är inte lätta samtalsämnen – men de är helt nödvändiga.

Inför 8 mars borde regeringen göra slag i saken och matcha de stora orden om att minska det sexuella våldet och utbredda hedersförtrycket med reella satsningar. Tidigare satsningar har varit välkomna, men behoven är uppenbart större än så. 

I Stockholms skolor ökade antalet anmälningar som gäller kränkningar av sexuell karaktär mellan 2023 och 2024. Ofta rör anmälningarna ett problematiskt språkbruk, mer sällan sexuella trakasserier. Men frågan om sexuella kränkningar handlar inte minst om att förebygga och motverka destruktiva normer kring jämställdhet och sexualitet. Våra skolor ska vara en trygg plats för alla barn och unga och alla former av sexuella kränkningar ska motarbetas med full kraft. Kränkande språkbruk får aldrig normaliseras eller viftas bort. 

I Stockholm tillför vi resurser för att stärka skolornas undervisning kring samtycke, sexualitet och relationer. Ett 80-tal skolor har fått särskilda medel och handledning under året för att utveckla arbetet kring normmedvetenhet, våldsprevention, hbtqi och samtycke. 

Vi stärker också det våldspreventiva arbetet och undervisningen kring destruktiva maskulinitetsnormer genom att sprida arbetet med Mentorer i våldsprevention, en framgångsrik metod som ger elever verktyg att agera om de bevittnar våld eller kränkningar, till fler skolor och även till yngre elever och vårdnadshavare. 


Det är tyvärr tydligt att vi som vill se ett mer jämställt samhälle där sexualitet och relationer får vara spännande och positiv del av våra ungas liv, aldrig tvingande eller förenat med rädsla eller skam, behöver göra ännu mer. På årets internationella kvinnodag måste vi åter igen höja våra röster och kräva resurser och förändring för alla de tusentals unga tjejer som döljer sig bakom statistiken.