Debatt: Vad hände med objektiv och källgranskande journalistik?

Rasistiska undertoner och bristande källkritik har kännetecknat flera mediers rapportering om Sydafrika, skriver Agnes Nygren från Afrikagrupperna.

Kritiken av bristande källgranskande journalistik har radats upp som ett pärlband det senaste året. Kritiken pekar även på vem som vinner på den undermåliga journalistiken – högerextremismen.

Två av de mest uppenbara exemplen var naziattackerna i Kärrtorp och Malmö. Händelserna beskrevs oriktigt som bråk mellan höger- och vänsterextremister av Dagens Nyheter. Något vittnen på plats i efterhand starkt dementerat. Det var de facto planerade attacker från nazister på fredliga demonstrationer.

Den sista i raden är Aftonbladets artikelserie från Sydafrika.

Wolfgang Hansson skriver i artikeln ”Makten är svart – och misären är vit” (en rubrik som snabbt ändrades till ”Regeringen struntar i de vitas problem”) om de vitas påstått underställda roll i det demokratiska Syd­afrika. Artikeln tar oss på en resa där vita framställs som offer i det demokratiska Sydafrika och låter påskina att omvänd apartheid råder. Den påstådda rasismen gentemot vita får stå helt oemotsagd och smalt urvalsstatistik, som inte redovisas tillsammans med resten av landets invånare, backar upp bilden av de vitas elände. Svart fattigdom beskrivs som enklare att hantera då ”för dem har det alltid varit så men för de vita är det en helt ny erfarenhet att hamna i samhällets bottenskikt.”

Förutom att fattigdomens lidande värderas efter hudfärg så framstår det som att arbetslöshet drabbar vita i större omfattning än svarta. Längre från sanningen kan det inte bli. Arbetslösheten bland landets vita invånare uppgår till sju procent medan motsvarande siffra för den svarta är 28 procent. Vidare tjänar vita arbetare i genomsnitt sex gånger mer än svarta arbetare. Detta är siffror som enkelt finns tillgängliga på Sydafrikas statistiska centralbyrå.

Enligt senaste Child Gauge undersökningen som UNICEF årligen publicerar uppges att 67 procent av svarta barn går till sängs hungriga medan två procent av de vita barnen utsätts för samma orättvisa. 40 procent av landets alla svarta barn lever utan någon förälder med arbete, motsvarande siffra för vita barn är tre procent.

Näst ut i artikelserien är en artikel vid namn ”Mordvåg på vita farmare”. För den som någon gång stött på Sydafrikas vit-maktrörelse är detta inget nytt. Rörelsen har i många år spritt propaganda om att det pågår ett folkmord på vita bönder. Återigen målas den vita befolkningen upp som mål­tavlor i ett närmast anarkistiskt ochn våldsamt samhälle.

Även Aftonbladet har tidigare hakat på propagandan. Efter mordet på den rasistiske ledaren Eugène Terre’Blanche 2010 hävdade tabloiden att raskrig var att vänta. Då, precis som nu, brister källgranskningen. Africa Check är en obunden undersökande internetbaserad organisation som på uppdrag gjort en utredning som går hundra år tillbaka i tiden gällande mord på vita sydafrikaner. Africacheck kommer fram till att mordfrekvensen för vita uppgår till 1,8 procent (trots att de utgör nio procent av befolkningen) medan 89 procent av alla mord begås på svarta. Slutsatsen är att den vita delen av befolkningen lider långt mindre risk att utsättas för mord.

Det stämmer att bönder utsätts för våldsamma brott som mord i högre utsträckning än övriga befolkningen. Men statistiken som redovisas i artikeln inkluderar dock även mord och attacker på icke-vita. Artikelns ihärdighet i sin användning av ”vit” ger den en snedvridenhet där vita framställs som offer av brott på grund av hudfärg. Det här dementeras av Institutet för Säkerhetsstudier i Pretoria. Enligt deras efterforskningar begås 89 procent av attacker mot farmer med ett klart rånmotiv, som bygger på antagandet att farm­ägare är välbeställda. Två procent uppges ha politiska eller motiv som relaterar till hudfärg.

Statistik förvrängs eller presenteras helt felaktigt då källgranskning aldrig utförts. Att tidningen inte har tid att granska alla artiklars fakta, då man litar på att detta är ett jobb journalisten utför, må vara. Men det är häpnadsväckande att artiklar med en sådan uppenbar rasistisk underton släpps igenom för publicering.

Att tillhöra arbetarklassen i Sydafrika är ingen dans på rosor. Men klasstillhörighet har inte blivit omvänd sedan demokratiintåget. Det stämmer att den ekonomiska eliten idag inte enbart är vit och det stämmer vidare att det idag finns arbetslöshet bland vita. Det stämmer att Sydafrika har positiv särbehandling av svarta arbetare. Något annat hade varit vansinne efter århundraden av diskriminering mot icke-vita. Men att hävda att misären är vit eller att regeringen struntar i de vitas problem är förvanskande journalistik.