Debatt: Timbro och Oikos förslag om terminsavgifter skulle bli katastrof

Timbro och Oikos påstår att terminsavgifter (Dagens ETC 17/10) skulle göra högre utbildning mer rättvist. På pappret låter det kanske logiskt: om alla betalar lite, blir systemet mer balanserat. Problemet är att det skulle leda till katastrofala konsekvenser för svenskt utbildningsväsende. Att kalla en avgift på 1 000–3 000 kronor per termin för “rättvis” är att förväxla abstrakt symbolpolitik med faktisk social omfördelning.

Ironiskt nog hänvisar debattörerna själva till Långtidsutredningen, som tydligt visar att satsningar på utbildning i Sverige är omfördelande. Tack vare studiemedelssystemet och offentlig högskolefinansiering minskar vi den sociala snedrekryteringen. Utan dessa satsningar hade högskolan i mycket högre grad varit ett privilegierat fort för redan välbärgade grupper.

Det är här myterna börjar spridas. De som förespråkar terminsavgifter talar om rättvisa utan att erkänna de faktiska hinder som avgifter skapar för unga från socioekonomiskt svaga hem. Kostnaden för terminsavgifter, även om den inte är enorm på pappret, innebär praktiska barriärer för dem som redan balanserar på gränsen till ekonomisk utsatthet. Det är här skillnaden mellan teoretisk och verklig rättvisa blir tydlig.

Timbro och Oikos förmår inte att lyfta blicken från sina nyliberala läroböcker. 

Högskoledebatten är full av dessa myter. Timbro och Oikos förmår inte att lyfta blicken från sina nyliberala läroböcker. De ser inte att högre utbildning i Sverige inte bara handlar om intellektuell utveckling, utan om social mobilitet och demokratisk jämlikhet. Att införa terminsavgifter skulle inte jämna ut samhällets orättvisor, utan cementera dem.

Vi behöver ett högskolesystem som är tillgängligt för alla, oavsett bakgrund. Avgiftsfri högskoleutbildning är inte bara en svensk tradition utan även en av de mest effektiva mekanismer vi har för att bryta sociala mönster och ge alla unga en chans att forma sitt eget liv. Att kalla avgifter för “rättvisa” är inget mer än ett uttryck för en ideologisk önskedröm.

Sann rättvisa i högre utbildning handlar inte om vad alla kan betala, utan om vilka möjligheter som ges. Sverige har valt att investera i unga människor. Den investeringen vill Timbro och Oikos slopa. Det skulle göra oss alla fattigare, som land och som människor.