Debatt. .

2021-08-11 02:00
  • ”Vi oroas över att borgerlighetens gröna röst så tydligt tycks prioritera äganderätt framför miljö och långsiktig hållbarhet”, skriver styrelseledamöterna i Klimatriksdagen. Bild från en av alla skogsbränder som härjat under det gånga året. Bild: Jamen Percy/Shutterstock
    ”Vi oroas över att borgerlighetens gröna röst så tydligt tycks prioritera äganderätt framför miljö och långsiktig hållbarhet”, skriver styrelseledamöterna i Klimatriksdagen. Bild från en av alla skogsbränder som härjat under det gånga året.
  • Torbjörn Vennström. Bild: Pressbild
    Torbjörn Vennström.
  • Karin Sundby.  Bild: Jan Lindblad
    Karin Sundby.
  • Roger Bydler.  Bild: Privat
    Roger Bydler.
Puffetikett
Dagens ETC

Utlys klimatnödläge – Sverige behöver nationell samling

Regeringen och riksdagen måste gemensamt höja blicken och samla sig för att möta den utmaning som klimatkris och miljöförstöring nu ställt oss inför.

Det krävs extraordinära åtgärd­ er. Handlingskraft, inte käbbel.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Efter ett och ett halvt år ser Sverige ut att få visst grepp om den omfattande coronakrisen även om efterverkningarna kommer att ta åratal att hantera. Och efter försommarens politiska kris har Sverige samma regering på plats – om än vilande på ett svagare riksdagsunderlag.

Partier med disparata ideologier behöver enas för att riksdagen ska komma till beslut.

Regeringen har en budget på sig innan nästa val, i september 2022. Kommer det att bli en ”sitta still i båten”-budget, där alla får lite? Eller ska regeringen ta chansen att bjuda in riksdagen till en uppslutning av tidigare okänt slag för att på allvar börja ta tag i den alltmer högljutt mullrande krisen med stort K?

Det är en kris som varit frånvarande under regeringskrisen. Det är också en kris som skulle kunna ha adresserats i samband med alla de stödmiljarder som pumpats ut under pandemin. Men så har tyvärr inte skett.

Vi talar om klimatkrisen.

Just nu visar den sig i områden som forskarna inte trodde skulle drabbas förrän om årtionden. I västra Kanada har rekordhöga temperaturer uppmätts på nästan 50 grader, hundratals bränder härjar och människor, djur och natur drabbas.

Även norra Skandinavien har upplevt en ovanligt långvarig och stark värmebölja med flera temperaturrekord. Det talas om hetbubblor, där en alltmer oregerlig arktisk jetström skapar kvarliggande intensiva högtryck som låser in hetta över områden som inte är van vid hetta.

De oväder som drabbade västra Europa och Kina nyligen saknar motstycke.

De visar med all önskvärd tydlighet hur väderextremerna blir alltmer skadliga för samhället redan vid drygt en grads uppvärmning.

Vi vågar inte föreställa oss katastroferna som väntar vid en två till tre grader varmare värld. Men vi bör göra det, eftersom
det är dit vi är på väg. Återförsäkringsbolaget Suisse RE beräknade nyligen att klimatkrisen varje år kommer att kosta lika mycket som två års coronapandemi, ifall världen fullföljer nuvarande klimatpolitik.

För att ha en minsta chans att begränsa den globala uppvärmningen till väl under två grader så behöver världen istället halvera utsläppen inom åtta-tio år.

Rika länder som Sverige behöver minska sina utsläpp med minst 70 procent under samma period och nå nollutsläpp inom 15 år. Med tanke på den enorma och snabba omställning som detta innebär kan det inte beskrivas som annat än ett nödläge.

Kan den ideologiskt spretiga riksdagen tänkas bistå vår parlamentariskt svaga regering med stöd till den djärva omdaning som krävs?

Tyvärr ser vi illavarslande tecken.

En majoritet bestående av C, L, M, KD och SD har agerat i Finansutskottet för att Sverige ska avvisa hela förslaget om EU-taxonomin, det regelverk som definierar vad som ska anses vara hållbara investeringar och produkter.

Detta trots att Sverige redan bidragit till en oroande uppluckring av förslaget när det gäller synen på bioenergi.

Om detta motstånd vinner gehör riskerar vi en storskalig exploatering av våra skogar för bioenergi som ersättning till fossila bränslen.

Det innebär ingen vinst för klimatet och utgör samtidigt ett direkt hot mot den biologiska mångfalden. Koldioxid från biobränslen har på minst 15–30 års sikt samma effekt på den globala uppvärmningen som fossila utsläpp.

Det är tid vi inte har.

Genom sitt agerande fördröjer riksdagsmajoriteten införandet av långsiktiga spelregler för de europeiska företagen, spelregler som de allra flesta företag efterfrågar.

Centern har i sitt stöd för regeringen krävt att skogsägares äganderätt ska stärkas, och att strandskyddet ska försvagas. Vi oroas över att borgerlighetens gröna röst så tydligt tycks priori­tera äganderätt framför miljö och långsiktig hållbarhet. Centerns linje i frågan har mött starka protester från miljörörelsen.

Istället behöver riksdagen och regeringen gemensamt höja blicken och samla sig för att möta den utmaning som klimatförändringar och miljöförstöring nu ställt oss inför.

Här är några förslag:

1. Deklarera gemensamt att vi nu går ur den akuta coronakrisen med att utlysa ett klimatnödläge som kräver extraordinära åtgärder.

2. Se till att återhämtnings­åtgärder efter coronakrisen får en tydlig inriktning på klimat­ omställning genom till exempel nya kapitalresurser för gröna investeringar, snabbutveck­ling av havsbaserad vindkraft tillsammans med uppgradering av elsystemen, socialt hållbart och energieffektivt bostadsbyg­gande och klimatrenoveringar, samt snabb avveckling av fos­sila subventioner och kapital­ placeringar i fossilindustrin.

3. Ställ er bakom EU:s ursprung­liga förslag till taxonomi (hållbarhetsregler) så att företagen vet vad som gäller – också när det gäller hållbart producerad bioenergi och vattenkraft.

4. Prioritera transportsmål och klimatsmart infrastruktur genom åtgärder som förbud för nya personbilar och lätta lastbilar med förbrännings­ motor från 2025. Detta är redan på gång genom nya EU­-direktiv och nationella beslut. Komplettera detta med särskilt glesbygdsstöd, snabb utbygg­nad av laddinfrastruktur och stöd till konvertering av for­don, finansierat av bland annat förstärkt koldioxidskatt på ben­sin och diesel. Omställningen kan påskyndas med införande av system för vägskatt/kilome­ter­avgifter, kraftig utbyggnad av järnväg, kollektivtrafik och cykelbanor även på landsbyg­den, ett transportsnålt sam­hällsbyggande, samt begränsning av inrikesflyg på kortare sträckor, och utsläppstak för varje flygplats.

5. Satsa på en ny skogspolitik med inriktning på högre kvalitet och produkter med lång livs­längd, större andel bevarad skog och restaurering av våtmarker för att stärka landets kolsänkor, starkare inriktning på biolo­gisk mångfald och uthållighet i skogsförvaltningen, samt att statliga Sveaskog ges rollen att vara föregångare i klimathållbart skogsbruk. 

Sverige har utöver klimatkrisen stora utmaningar att ta itu med, som sjukvården, äldreomsorgen, skolan, den sociala utsattheten och segregationen.

Vi menar att kampen för dessa viktiga välfärdsfrågor kan förenas med ett hoppingivande program för en omställning som skapar gröna jobb och ger tillbaka framtids­ tron till de unga generationerna.

Men vi måste börja nu. Vi har ingen tid att förlora.

Styrelseledamöter Klimatriksdagen 
Torbjörn Vennström, Karin Sundby och Roger Bydler.