Debatt: Tusentals elever riskerar att bli utan lärare

Under lång tid har skoldebatten i Sverige förts i skuggan av Pisa, det vill säga OECD:s mätning av 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturkunskap och problemlösning. Under ett stort antal år tappade Sverige mark. Men i slutet av 2016 vände det äntligen. Inte bara Pisa utan också den stora internationella kunskapsmätningen, TIMSS, visade på ökade kunskaper hos de svenska eleverna. TIMSS mäter kunskaperna i matematik och naturkunskap hos elever i årskurs 8 och årskurs 4.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Den positiva trenden har fortsatt. I höstas visade sig svenska åttondeklassare vara i topp i mätningen ICCS som visar kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor. Strax före jul presenterades undersökningen PIRLS som mäter elevers kunskaper i och attityder till läsning i årskurs 4. Bara sju av 50 länder presterar bättre än Sverige i PIRLS.

Bilden börjar bli tydlig av att svensk skola står sig bra i internationell jämförelse. Det är ett gott betyg till Sveriges elever, lärare och skolledare som gör ett fantastiskt arbete varje dag.

Frågan är dock om den positiva trend som vi nu ser verkligen kommer fortsätta. Prognos efter prognos visar nämligen att bristen på utbildade lärare i Sverige inte bara är akut – bristen riskerar växa ytterligare.

Strax före jul presenterade Skolverket en prognos som visar att dagens rekordstora brist på cirka 60 000 utbildade lärare fram till år 2031 kommer att växa till cirka 80 000. Det inte ett hållbart framtidsscenario. Hundratusentals elever riskerar att få genomgå stora delar av sin skolgång utan att möta utbildade och behöriga lärare. Såväl arbetsgivarna som staten måste förstå allvaret i situationen.

Vad är det då som behöver göras för att fler ska vilja bli och förbli lärare? Frågar vi de lärare som valt att lämna yrket för andra branscher, säger de med enad röst: högre lön, bättre arbetsvillkor och mer inflytande över yrkesutövandet. Det är alltså inte svaret på hur läraryrket ska bli ett attraktivt statusyrke som saknas – det vet vi. Det som behövs är att få lösningarna på plats.

Ska Sverige kunna förbli en ledande kunskapsnation i framtiden, så måste söktrycket till lärarutbildningarna öka markant. Trots att vi lärare ofta har en tuff arbetssituation och en hög arbetsbelastning, så rymmer läraryrket så fantastiskt mycket glädje. Det är för att fler ska få chansen att dela denna glädje, som villkoren måste bli mer konkurrenskraftiga i jämförelse med andra akademikeryrken.

Sveriges kommuner och landsting och andra arbetsgivare har huvudansvaret. Lönerna måste upp och fler yrkeskategorier behöver komma in i skolan som kan avlasta lärarna med det som inte har med elevernas lärande att göra.

Regeringen måste också fortsätta insatserna för ett mer attraktivt läraryrke och en förbättrad lärarutbildning. Regeringen borde initiera ett förstärkt studiestöd till de yrkesaktiva som är beredda att växla över till läraryrket, så att de inte behöver yrkesarbeta i kombination med studier. Det behövs även bättre möjligheter att läsa in behörighet och komplettera för de som är yrkesverksamma lärare, men som saknar behörighet.

Lärarbristen är ingen omöjlig ekvation, med det kräver ordentliga satsningar. För visst vill vi kunna garantera varje elev undervisning av utbildade och behöriga lärare?

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.