Debatt: Folkhälsomyndigheten tar visst klimathotet på allvar

Folkhälsomyndigheten har länge arbetat med att analysera och kommunicera klimatförändringens effekter på folkhälsan. Vår senaste risk- och sårbarhetsanalys visar tydligt att klimatförändringen utgör ett allvarligt hot mot folkhälsan i Sverige. Värmeböljor, spridning av smittämnen och försämrad luft- och vattenkvalitet är konkreta exempel på risker som redan idag påverkar människors hälsa, särskilt för de mest sårbara. Den klimatoro som många vuxna, barn och unga upplever utgör ytterligare en hälsorisk.

Folkhälsomyndigheten baserar sitt arbete på forskning och internationella riktlinjer från WHO, IPCC och EU:s miljöbyrå EEA. Modellerna pekar alla på en tydlig påverkan på livsförutsättningarna under de närmaste årtiondena, oavsett vilket klimatscenario vi tittar på. Effektiva åtgärder behöver vidtas redan nu, både för att begränsa klimatförändringen och för att förebygga negativa hälsoeffekter. 

Folkhälsomyndigheten kommunicerar om klimatförändringens påverkan på hälsan genom stödmaterial och vägledning, som bland annat riktar sig till kommuner, vård- och omsorgsgivare, allmänhet och fastighetsägare. Ett exempel är information om hur värmen påverkar hälsan, med konkreta förslag på förebyggande åtgärder och hantering.

Folkhälsomyndigheten har ett brett nätverk där vi samverkar med andra nationella myndigheter och aktörer som har ytterligare verktyg att påverka och vidta åtgärder. Vi genomför analyser och uppföljningar av hälsoeffekter, och vi föreläser och deltar i panelsamtal vid nationella och internationella konferenser och möten. 

Folkhälsomyndigheten har ett tydligt mandat att arbeta med dessa frågor, men vi kan inte lösa dem ensamma. 

Tvärtemot vad som framställs i kritiken mot oss, så har Folkhälsomyndighetens arbetssätt med att lyfta hälsa i miljö- och klimatarbetet uppmärksammats internationellt, både av WHO och av IANPHI, International Association of National Public Health Institutes, och vi har länge bidragit aktivt till WHO:s arbete med klimat och hälsa.

Kritiken som framförts att Folkhälsomyndigheten enbart skulle fokusera på klimatanpassning är missvisande, eftersom arbetet med klimatanpassning och utsläppsbegränsning har många synergier. Folkhälsomyndigheten arbetar aktivt med att kommunicera de många hälsovinster och synergieffekter med klimatarbetet som kommer på köpet med hållbara och levande städer. Mer grönska och mindre trafik minskar vår exponering för buller, luftföroreningar, skadlig värme och UV-strålning, samtidigt som det bidrar till att vi rör på oss mer i vardagen.

Klimatförändringen är komplex och kräver samordnade insatser från hela samhället. Den kan inte ses som en enskild sakfråga. För att få till en samhällsomställning måste kunskapen om klimatförändringen och dess påverkan på hälsan implementeras i många olika sektorer. 

Folkhälsomyndigheten har ett tydligt mandat att arbeta med dessa frågor, men vi kan inte lösa dem ensamma. Vi behöver ha en fortsatt dialog och samverkan med beslutsfattare, tjänstemän, forskare och medborgare för att öka takten i klimatarbetet. Vi välkomnar all konstruktiv kritik för att stärka våra och samhällets gemensamma insatser.