Bostadsmarknaden behöver sänkta trösklar och höjda klimatkrav

Idag, den 9 september, öppnar riksdagen. Statsministern kommer att presentera politiken för den här regeringens sista skälvande år.

Hittills har regeringens bostadspolitik inte imponerat. Bostadskrisen ska lösas med lyxiga strandtomter för välbesuttna. Förtur i bostadskön ges hellre till näringslivet än till de som verkligen behöver det. Massproducerade ”svenska typhus” ska manglas ut. Och klimatkrisen verkar inte finnas i deras verklighetsbild över huvud taget.

Så kan vi inte ha det. Alla har rätt till ett eget hem, en trygg plats att göra till sin. Det behövs fler bostäder med rimliga kostnader och hyror. Klimatsmarta bostäder med god arkitektur, grönska och tillgänglig natur. Det ska inte krävas rika föräldrar eller ett stort arv för att bo bra, eller för att ha en bostad överhuvudtaget.

I Stockholms län är det bara en tredjedel av hushållen som har råd med nyproducerade hyresrätter eller bostadsrätter, och så få hushåll som femton procent har råd med nya småhus. Bostadsmarknaden har blivit uppdelad i de som har råd med ett tryggt och långsiktigt boende, och de som inte har råd. De som får stå i långa köer, tvingas till osäkra andrahandsalternativ och trångboddhet.

Att så få har råd med nybyggt pekar ut riktningen för vad som behövs. Trösklarna för inträdet på bostadsmarknaden behöver sänkas. Vi vill införa ett nytt statligt investeringsstöd för de boenden där det råder störst brist, hyresrätter och studentboenden. Även stöd för att underlätta ombyggnader och tillbyggnader av befintliga fastigheter behöver utvecklas, till exempel att kontor kan omvandlas till bostäder.

Bostadsbidraget behöver reformeras så att det blir mer träffsäkert. Bostadspolitiken behöver ett större fokus på trångboddhet och bra boende för äldre. Det behöver förtydligas att förturen i bostadskön reserveras till utsatta grupper och vid akuta situationer, som våld i nära relationer och när barn är utsatta. Hyresgäster behöver ha en betalningsförmåga i förhållande till bostaden de söker, men kraven måste vara rimliga och detta behöver regleras i hyreslagen.

Samtidigt måste vi se till så att de bostäder som byggs är hållbara, och att utsläppen från byggbranschen minskar. Idag står branschen för runt en femtedel av Sveriges klimatutsläpp. Sektorn bidrar dessutom till stora utsläpp utomlands genom importvaror. Trots färdplaner, initiativ och steg framåt går det för långsamt. Frånvaron av tydliga långsiktiga lagkrav slår undan benen för en konkurrenskraftig klimatomställning i byggsektorn. Med väl avvägda, gemensamma och långsiktiga krav stärks innovationskraften och driver på den teknikutveckling samhället så väl behöver.

Väljarna förtjänar bättre.

När Miljöpartiet satt i regering införde vi krav på klimatdeklarationer, och numera måste man redovisa vilken klimatpåverkan en ny byggnad har. Nästa steg är att införa ett lagkrav på hur stor påverkan en ny byggnad får ha på klimatet. Det behöver införas snarast, och vara såpass ambitiöst att det driver på den nödvändiga omställningen.

Dagens Rot-avdrag behöver styras mot mer klimatsmarta och hållbara åtgärder. För att fler ska kunna omfattas behöver ett grönt rotavdrag kombineras med ett grönt stöd riktat till fastighetsägare av flerbostadshus, till exempel hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar.

Regeringen har visat att de varken tar klimatkrisen eller den tudelade bostadsmarknaden på allvar. Väljarna förtjänar bättre. När riksdagen öppnar tar jag över som Miljöpartiets bostadspolitiska talesperson, och jag kommer göra vad jag kan för att se till att vi efter nästa val får en regering som sänker trösklarna till bostadsmarknaden, och ställer lagkrav på byggsektorns klimatomställning.