Debatt: Tre reformer som gör Sverige bättre för kvinnor

Kvinnor, och i synnerhet arbetarkvinnor, möter dystra förutsättningar på den svenska arbetsmarknaden. Inom kvinnodominerade yrken som är värdediskriminerade är genomsnittslönen 19 procent, eller 8 000 kronor lägre än i yrken med jämnare könsfördelning. Ett annat stort problem är ökningen av stressrelaterad sjukfrånvaro, som främst orsakas av dålig arbetsmiljö. Psykisk ohälsa står för hälften av alla längre sjukfall. 

Den höga stressen, den dåliga arbetsmiljön och sjukfrånvaron visar på behovet av en politik som skapar balans mellan jobb, fritid och återhämtning. SSU vill se tre politiska reformer som kan åtgärda kvinnors strukturella underläge på arbetsmarknaden:  

• Avskaffa karensavdraget

• Säkerställa rätt att arbeta heltid  

• Genomföra en arbetstidsförkortning

Karensavdraget slår särskilt hårt mot kvinnor. Den främsta förklaringen är att sjuktalen är högre och beror på brister i arbetsmiljön. Många kvinnodominerade yrken upplever konstant underbemanning. Exempelvis löper arbetarkvinnor som arbetar i vård och omsorg en hög risk att smittas i sitt arbete. Karensavdraget gör att många undviker att ta ut sina sjukdagar.

En generell arbetstidsförkortning är nästa steg för ett modernt arbetsliv.

(O)rätten till heltid är ett annat område som missgynnar arbetarkvinnor.  Enligt LO:s jämställdhetsbarometer jobbar 42 procent av arbetarkvinnorna deltid, jämfört med 21 procent av kvinnorna i tjänstemannayrken. Den vanligaste orsaken till deltidsarbete är att heltidsjobb saknas. Rätten till ett tryggt arbete som det går att försörja sig på är grunden för vårt starka samhälle. Heltid borde vara en norm på hela den svenska arbetsmarknaden. Alla som vill gå upp i arbetstid ska ha möjlighet att göra det.

En kortare arbetstid är nödvändigt för ett jämställt arbetsliv. En viktig förklaring till hög sjukfrånvaro inom kvinnodominerade verksamheter inom vård, skola och omsorg är obalansen mellan krav och resurser. Inom många kvinnodominerade yrkesgrupper är stressen och arbetsbelastningen hög. En generell arbetstidsförkortning är nästa steg för ett modernt arbetsliv där den anställde har chans till återhämtning. 

Med mindre än hälften av mandatperioden kvar står det klart att Tidöregeringens politik prioriterar välbeställda män. För första gången på tre decennier ökar löneskillnaderna. Vi behöver en socialdemokratisk regering som gör helt andra prioriteringar än den nuvarande. 

Det är en vinst för hela samhället när kostnaderna för ersättningar till arbetslösa och sjukskrivna minskar och antalet skattebetalare ökar tack vare arbetstidsförkortning. Detta i kombination med rätt till heltid, avskaffat karensavdrag och delade turer skulle förbättra kvinnors situation på arbetsmarknaden och ekonomiska frihet.