Debatt: Jobben försvinner till AI – men politiken tittar bort

Allt fler svenska företag implementerar automatiserade processer istället för att nyanställa. Sverige har en hög arbetslöshet, där en större andel både juniora och erfarna akademiker står utan arbete än i tidigare lågkonjunkturer. 

Ändå ekar tystnaden i den politiska debatten kring hur AI och inte minst arbetsmarknaden i spåren av AI bör hanteras av politiken. Nyligen hade Vänsterpartiet kongress inför höstens val, och av över 500 motioner handlade knappt ett dussin om AI. Artificiell intelligens, eller AI, nämns inte i något av riksdagspartiernas valmanifest.

När AI ersätter mänskliga arbetstagare i en snabbare takt än arbetsmarknaden kan sätta dem i arbete igen riskerar det att kollapsa konsumenternas – efterfrågan som hela ekonomin är beroende av för att samhällskontraktet ska fungera. 

Det blir ett slags kannibalisering där företag som säger upp personal till förmån för investeringar i AI på sikt riskerar att tappa sina kunder, eftersom marknadens totala köpkraft minskar med en stigande arbetslöshet. Detta enligt en studie från Penn State och Boston University som släpptes häromveckan. 

Företag automatiserar i syfte att öka sina vinster, samtidigt som deras bidrag till det gemensamma minskar, på bekostnad av antalet anställda. Viktiga skatteintäkter som arbetsgivaravgifter, inkomstskatter och andra intäkter som bär upp välfärden urholkas.

Samtidigt får staten ta kostnaden för arbetslöshet, kompetensväxling och ökad ekonomisk otrygghet. Politiken bör inte bara hantera följderna av att AI ersätter arbetskraft. Man måste också hantera de incitament som driver företag att ersätta människor med teknik i en allt snabbare takt.

En omsättningsbaserad bolagsskatt som tar hänsyn till andelen anställda och automatiserade processer skulle kunna vara en möjlig lösning.

Redan nu ser vi hur unga rationaliseras bort från arbetsmarknaden till förmån för ett påtvingat användande av AI-verktyg som Copilot, Claude och ChatGPT hos arbetsgivare. 

Samtidigt som anställningsprocesser blir allt mer automatiserade och nålsögat för att en människa ska titta på ens CV blir mindre, kommer rop från arbetsgivare att det blivit svårare att hitta rätt kompetens. 

Sökande blir fler och fler och processerna längre och längre. Var fjärde person mellan 15-24 år är numera arbetslös och att vara “mellan jobb” är inte längre något man hymlar med, eftersom det är så vanligt. 

Stockholm anses vara “Europas Silicon Valley”, och Sverige behöver därför ta ledningen i att skapa en form av beskattning för arbete som ersätts av AI, en skatt motsvarande arbetsgivaravgiften för värde producerat av artificiell intelligens. Bill Gates pratade om en liknande beskattning redan 2017. 

En omsättningsbaserad bolagsskatt som tar hänsyn till andelen anställda och automatiserade processer skulle kunna vara en möjlig lösning. Det skulle kunna säkerställa att automatiserade verksamheter bidrar rättvist till vår gemensamma välfärd, på ett sätt som inte är möjligt i dagens system. Detta skulle kunna täcka upp för statens förlorade inkomster från arbetsgivaravgifter, inkomstskatter och dylikt. 

Oavsett hur lösningen ser ut så måste politikerna agera nu, innan vi står inför en total ekonomisk systemkollaps. Konsekvenserna av övertron på AI på den svenska arbetsmarknaden är redan här. 

Som en av de arbetssökande erfarna akademiker som redan rationaliserats bort till förmån för hypen kring glorifierade chattbotar kan jag bara hoppas att frågan om AI får större plats i valrörelsen än vad den fått i partiernas valmanifest.