Debatt: Sverige måste satsa bort ojämställdheten

Kvinnor är strukturellt diskriminerade. Som grupp har kvinnor mindre politisk, social och ekonomisk makt än män. Det handlar om normer, men det handlar också om politiska prioriteringar. Inte minst har det blivit tydligt under pandemin när de kvinnodominerade branscherna är de som ofta lämnats kvar utan skydd och utan rimlig lön för bördan. 

Den socialdemokratiska föreningen Reformisterna pekar i en ny rapport särskilt på den kvardröjande bristen på ekonomisk jämställdhet i vårt samhälle. Kommunal Stockholms län tror att Reformisternas förslag skulle ge Sverige betydligt bättre förutsättningar att leva upp till sitt rykte som föregångsland i jämställdhetsfrågan. 

Drygt 80 procent av medlemmarna i Kommunal är kvinnor. På jobbet bär de upp välfärden som bland annat barnskötare, undersköterskor, personliga assistenter och mentalvårdare. Dagligen lider de av pressade scheman, tung arbetsbelastning och löner som ligger tusentals kronor under medianlönen.

Kvinnor står fortfarande för merparten av det obetalda arbetet i hemmen, arbetar deltid i större utsträckning än män och tar fortfarande ut nästan 80 procent av föräldrapenningdagarna under barnens först två levnadsår; och när kvinnor arbetar är lönen lägre än för män i yrken med ­samma kvalifikationskrav. Som ett ­resultat är kvinnors livsinkomster ungefär tre fjärdedelar av mäns. 

Samtidigt missgynnas kvinnor särskilt av att välfärden inte har getts tillräckliga resurser under senare decennier. 

Det är inga naturlagar som förklarar den pressade situationen i förlossningsvården, de bristande arbetsvillkoren i hemtjänst­en, eller det höga antalet äldre, ­företrädesvis kvinnor, med alltför låg pension. 

Det är fråga om politiska ­prioriteringar, inte minst vad ­gäller ensidigt fokus på skatte­sänkningar, förmenta effektiviseringar och åtstramande finanspolitik. För att nu kunna ta ordentliga feministiska kliv framåt krävs en moderniserad ekonomisk politik. 

Reformisternas förslag skulle påtagligt öka den ekonomiska jämställdheten. Genom bland annat skärpt kapitalvinstbeskattning, ytterligare pensionslyft och kraftiga förstärkningar av välfärden över hela landet minskas inkomstskillnaden mellan könen med 15 procent. Ett avgörande steg för mer jämställdhet gäller ramarna för den ekonomiska politiken.

I båda ändar – som anställda och som beroende av en fungerande välfärd – är det främst kvinnor som drabbas. Det är främst kvinnor som jobbar inom och slits ut av revorna i välfärden och det är oftare kvinnor som täcker upp för samma revor. 

Vad som nu behövs är en kraftfull investeringspolitik och en offensiv välfärds­politik. Enbart för att upprätthålla den ­nuvarande kvalitetsnivån i ­välfärden ­behöver ytterligare 30–45 miljarder tillföras de kommande åren enligt ­Finansdepartementets egna ­prognoser. Men. Som många av oss vet är dagens finansiering långt ifrån tillräcklig.

Genom att satsa på välfärden och använda den för att jämna ut den ekonomiska klyftan mellan kvinnor och män tar vi ett rejält kliv i rätt riktning. 

Ska vi klara att både öka ­investeringsnivån i Sverige i klimatomställningen, bygga bostäder för alla och genomföra betydande satsningar på välfärden behövs både en rejäl skattereform och en moderniserad finanspolitik som möjliggör lånefinansering. Det skapar inte bara jobb och framtidstro, utan utgör också en hörnsten i en feministisk politik som på allvar ökar jämställdheten i villkoren för landets kvinnor och män.