Debatt: Sveaskog måste få ett nytt ägardirektiv

Känslan av att förlora en plats. Oersättligt, och tyvärr oförglömligt. En plats med minnen, känslor och relationer kopplade till sig, som jämnas med marken. Historia och kultur som körs sönder, berättelser som tystas och försvinner. Många har upplevt effekten av att en skog kalavverkats. Och med platsen försvinner respekten och tilliten på att statliga bolag verkar för människors bästa.

Våra gemensamma skogar förvaltas av det statliga bolaget Sveaskog, som är Sveriges största skogsägare. Sveaskog får sina uppdrag från riksdag och regering och där har man bestämt att de ska jobba både med samhällsintressen samtidigt som god ekonomi ska värnas. 

Men vad betyder det, egentligen? Som ekonomiskt mål har de bestämt att de ska leverera minst en miljard kronor till staten, varje år. Det är väldigt mycket pengar. Men till vilket pris?

De som har förlorat en plats, vet priset. Det vet urfolket samerna, som har sett sitt kulturarv skövlas och renbetesmarker försvinna. Det vet alla som numera är ofrivilliga grannar till en före detta skog som Sveaskog har kalavverkat. Sverige måste lyssna till internationella samfundets kritik och skriva under ILO 169. Den snart beslutade konsultationsordningen för samiska frågor måste verkligen användas för att stärka samernas rätt till mark och vatten.

Sveaskog är Sveriges största skogsägare, men regeringen har inte inte gett Sveaskog något tydligt ägardirektiv. Innan valet svarade vi i Miljöpartiet tillsammans med Liberalerna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet att vi ville se ett nytt ägardirektiv för Sveaskog. 

Naturen är inte en resurs som ska malas ner och bli till siffror i budgeten. En miljard kronor i tillskott till statskassan per år. Sveaskog behöver ett nytt ägardirektiv där samhällsnytta prioriteras före vinsten. Januariavtalet är tydligt med att staten ska vara föregångare i hållbart skogsbruk och visa stor naturhänsyn, och det måste göras möjligt för Sveaskog att ta sig an det viktiga uppdraget.

I Miljöpartiet ser vi vad som händer, vi lyssnar på ropen efter hjälp och kraven på ett nytt ägardirektiv, och vi tar det på största allvar. Vi vill och kommer att kämpa hårt för att ändra Sveaskogs uppdrag. Så att deras verksamhet sker inom ramen för miljömålet ”Levande skogar”, med respekt för både människa och miljö. Frågan är om tillräckligt många riksdagspartier är med oss. 

Vill de övriga Januaripartierna lyssna till folkets önskan att välja hållbarhet och ge Sveaskog ett nytt ägardirektiv som innebär att samhällsnyttan går före vinsten?

///////////////////////

Rebecka Le Moine

talesperson för biologisk mångfald (MP) 

Camilla Hansén

urfolkspolitisk talesperson (MP) 

Amanda Palmstierna

näringspolitisk talesperson (MP)

Henrik Blind

gruppledare Jokkmokk (MP)