Debatt: Studieavgifter vore riktigt skadligt för Sverige

Bilden av att kassörskans skattepengar subventionerar läkardotterns utbildning är extremt missvisande. Först kan man ifrågasätta ifall kassörskan vill att dotterns utbildning ska bli ännu dyrare. Och synen ger en skev bild av arbetsmarknaden, som är betydligt mer dynamisk. Många studenter arbetar som kassörskor någon gång under sitt yrkesliv, och det är dessutom önskvärt ur arbetsmarknadens perspektiv. Exemplet faller också om man ska ta upp fördelningspolitiska argument. Man kan tro att debattörerna hävdar att en kassörska betalar mer i skatt under ett yrkesliv än vad en läkare gör. 

Om Sverige ska vara ett land med konkurrenskraftiga företag måste det ju finnas välutbildad personal.

Det är dessutom ett märkligt synsätt att se utbildning som bara en privatekonomisk angelägenhet. Utbildad personal är helt nödvändigt för att sjukvården, skolan och övriga välfärden ska fungera. De behövs också för svensk tillväxt och innovation. Om Sverige ska vara ett land med konkurrenskraftiga företag måste det ju finnas välutbildad personal.

Vad gäller snedrekryteringen är det enligt debattörerna främst gymnasieskolans utformning och utbildningens koppling till arbetsmarknaden som påverkar. Det finns dock ingen motsättning i att ha en välfungerande gymnasieskola och arbetsmarknadsnära utbildningar, utan studieavgifter.  

Det andra huvudargumentet kring att göra en egen insats faller ganska platt med tanke på studielånen. Enligt CSN tog 85 procent av högskolestudenter studielån 2024. De som började betala tillbaka på lånen 2025 hade i genomsnitt en studieskuld på över 200 000 kronor (CSN, 2025). 

Majoriteten av studenterna gör alltså redan idag en betydande investering i sin utbildning. Som de själva betalar tillbaka på genom återbetalning.

Om Timbro och Oikos ser problem med missbruk i dagens studiemedelssystem går det att fundera på hur studieavgifter skulle påverka. De menar att studieavgifter inte skulle hindra studenter från studieovana hem att studera vidare, men det skulle hindra studenter från att studera en strötermin till och bo kvar i sina studentlägenheter. Incitamenten att inte övervintra på högskolan är redan starka. Oavsett yrke är en heltidslön betydligt högre än CSN. 

En välfungerande högskola är helt avgörande för samhällsekonomins utveckling. Därför är det bra att högskolefrågorna debatteras. Men att komma med förslag som bara skulle innebära en försämring för svenska studenter är beklagligt. 

Förhoppningsvis inser även Tidöpartierna att det är dåliga förslag. Samt att förslagen säkerligen skulle leda till färre studentröster på valdagen.