Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Stoppa rivningen av Medeltidsmuseet

Att från Strömparterren vandra in i Medeltidsmuseet är som att gå från stadens centrala vattenrum Norrström in i stadens händelserika, mäktiga ursprung, skriver debattören.

Att från Strömparterren vandra in i Medeltidsmuseet är som att gå från stadens centrala vattenrum Norrström in i stadens händelserika, mäktiga ursprung, skriver debattören.

Bild: Erik Simander/TT

Dagens ETC.

Rivningen av det ­kulturhistoriskt unika Medeltidsmuseet har ­Riksdagsförvaltningen fattat ­ensamt och egenmäktigt. ­Viktiga kulturhistoriska beslut bör fattas av politiker och kultur­historisk expertis. Att så inte skett är en skandal. Beslutet måste omprövas, skriver Gösta Alfvén, docent.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Medeltidsmuseet har blivit en kulturhistoriskt närmast magisk plats, som besöks av hundratusentals människor årligen och som bidrar med historisk dignitet till Stockholm, Riksdagshuset ovanför och Sverige. Den är oersättlig i sin berättelse om huvudstadens tillblivelse av stort värde för vår historiska identitet och som turistattraktion för barn liksom för vuxna.

Riksdagsförvaltningen har nu bestämt att riva museet och utnyttja dessa utrymmen för Riksdagens behov av lokaler. Beslutet fattades hösten 2019 utan att politiker, kultur­departement, länsstyrelse eller stadsmuseet varit involverade. Men samma förutsättningar som gällde då man beslutade att inte uppföra ett garage gäller fortfarande. 

Planen: 

En tillfällig plenisal ska uppföras, som kommer att vara i bruk då man renoverar dagens plenisal. Vidare ett mötescentrum, en varumottagning och ett nytt besökscentrum för allmänheten. Någon utredning om betydelsen av denna kulturhistoriska förlust av Medeltidsmuseet har inte skett, vilket undersökts genom kontakt med Riksdagsförvaltningen.

Detta går förlorat

Att från Strömparterren vandra in i Medeltidsmuseet är som att gå från stadens centrala vattenrum Norrström in i stadens händelse­rika, mäktiga ursprung under höga tegelvalv från 1500-talet, där stadens första 400 år levandegjorts. Ett, som det tycks, nästan levande huvud av Birger Jarl, stadens grundare på 1200-talet, rekonstruerat från hans kranium, möter besökaren vid ingången till de fantasieggande stadsmiljöerna. 

Kring stadsmuren, byggd under Gustav Wasas tid på 1530-talet och en äldre mur från ca 1300, en del av Helgeandshusets kyrkogårdsmur, har man rest bodar och hus av olika slag: skomakeri, kanngjuteri, fiske­näring, krog, bostadshus, kyrka, klosterträdgård, ruiner till Helgeandshusets, Stockholms första sjukhus och en avrättningsplats. Vissa miljöer, som ”Stora huset”, är byggt av medeltida tegel. Liksom till korsgångens golv till Svartbrödraklostret har tegel från Klara kloster använts.

Där finns en miniatyr av slaget vid Brunkebergstorg, en av pesten döende kvinna och inte långt bortom henne skrovet av vad som anses vara Gustaf Wasas krigsskepp, som man hittade i Riddarholmskanalen 1930. Det var utrustat med tre master och många kanoner. Kulorna finns att beskåda. 

En liten gång slutar med ett fönster som vetter ut mot Norrströms vilt strömmande vatten, som sammanlänkar Mälaren med Saltsjön. Sammanfogat med den medeltida stadsmiljön upplever man nästan att vattnet, som brusar förbi, förtäljer 1 000 år av Stockholms historia. 

Ovanför, på Helgeandsholmens mark, reser sig Riksdagen. På krönet av dess stora port står Här fattas visa beslut. Dess dubbelbetydelse har manat till många skratt. Nu sätter sig skrattet i halsen. Riksdagsförvaltningen har beslutat att lägga ner denna berättelse av stadens födelse. Tiden är snart förbi då vi på plats kunde fångas av medeltidens historiska flykt i Stockholm

Skylten Medeltidsmuseet vid ingången från Strömparterren kommer att tas bort. En lämplig ersättning vore en kopia på den skylt som står på Riksdagshuset, Här fattas visa beslut. Tyvärr utan dubbelbetydelse. Nu är det avsaknaden av vishet som gäller. 

Vi får inte låta detta ske. Planen måste omprövas.