Debatt: Stoppa felräkningarna i statsfinanserna

De flesta bedömare är överens om att svensk ekonomi går bättre och bättre, men det är huvudsakligen en privatekonomiskt lånedriven tillväxt. Riksgälden rapporterade i februari om ett oväntat överskott i statsfinanserna. Jämfört med tidigare prognoser för 2016 är det en ökning med 35 miljarder. Med anledning av detta skrev jag i en debattartikel i Dagens Arena, den 2 mars att alla argument för åtstramning nu är borta. Hur mycket var en engångsförbättring? Under mars månad hade överskottet växt med cirka 7 miljarder, vilket var en månadsvis återkommande förbättring av statsfinanserna. 

Den politiska debatten handlar om huruvida staten bör gå med ett ännu större överskott under nuvarande högkonjunktur för att kunna betala framtida underskott i lågkonjunktur. Liberalerna föreslår därför att vi ska ”samla i ladorna”. Finansminister Magdalena Anderssons svar är att satsningen på cirka 10 miljarder till välfärden, bara fördröjer överskottet i statsfinanserna ”några månader”. Riksgäldens rapport om 7 miljarder i ökat överskott tycks bekräfta detta, men det är också en årligen återkommande utgift som intecknas.

Vart tog de nya 35 miljarderna vägen i vårbudgeten? I enlighet med Migrationsverkets kalkyl budgeterades 31 miljarder till kostnadstäckning för flyktingar, en kalkyl som jag i en debattartikel i Dagens ETC den 2 april påpekade var vilseledande och för högt räknat. Vilket bevisades av den efterföljande debatten med Migrationsverket i samma tidning.

Lika viktigt är att överskottet i statens finanser inte är det relevanta att fokusera debatten på. Kan ett underskott någonsin vara okej? Det är faktiskt just nu lämpligt med ett litet underskott i statsfinanserna, eftersom det föreligger ett extraordinärt läge för Sveriges ekonomi, samtidigt som det föreligger många år av underfinansiering av till exempel välfärden, järnvägen och arbetsmarknadspolitiken.

Det som är relevant att studera är vad som händer med statens skuldbörda och den sjunker för tillfället. Sveriges statsskuld (Skuld/BNP) minskade mellan 2014 och 2015 med 0,6 procent, det vill säga en minskning i storleksordningen 15 miljarer. 2016 förväntas statsskulden minska dramatiskt med 1,5 procent eller mer, det vill säga omkring 40 miljarder. Riksgälden uppgav den 24 februari att så låg statsskuld har Sverige inte haft sedan 70-talet. Även om statsskulden skulle minska med bara 0,6 procent är detta en helt acceptabel minskning. En redan solid statskassa, förbättras ytterligare. Det finns därför ett större utrymme för offensiva framtidsinriktade satsningar, än vad som nu framförs i debatten. Svenska staten kan låna pengar billigt. 

I dagens läge med en inhemsk tillväxt av BNP på över 4 procent får staten inkomstökningar. Att BNP växer gör att statsskuldens andel av BNP minskar automatiskt. Även om statsskulden skulle öka lite i absoluta tal, sjunker procentantdelen av BNP i alla fall. 

Det finns inte längre några argument kvar mot att som en engångssatsning lånefinansiera en lönsam jobbskapande politik på i storleksordningen 40 miljarder! Så kan ske genom att statsskulden minskar i samma takt som förra året och inte med dubbel takt som nu planeras, samt att Migrationsverkets felkalkyler avslöjas, vilket kommer att frigöra cirka 20 miljarder. Se där, det finns uppenbarligen lite felräkningspengar i statskassan som bör användas för satsningar som betalar sig för Sverige i framtiden.   

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.