Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Stopp för virkesåkrar är en klimatfråga

Skogens resiliens, dvs. motståndskraft samt anpassnings- och återhämtningsförmåga, bör vara prio ett från och med nu,  menar debattörerna.
Skogens resiliens, dvs. motståndskraft samt anpassnings- och återhämtningsförmåga, bör vara prio ett från och med nu, menar debattörerna. Bild: Bild: Vidar Ruud

Dagens ETC

”Först förnekar vi miljöproblemen, sen börjar vi prata om dem, sen låtsas vi göra något för att lösa dem, sedan är det nästan försent.”
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

I dessa valtider drunknar tyvärr flera av våra ödesfrågor: förlusten av biologisk mångfald, klimatförändringar, överkonsumtion och skogsförstörelse. Medias fokus före sommarens bränder har under lång tid i stället varit på migration, försvar, lag och ordning och så vidare. På så vis påverkar också media valutgången och definitivt vad som står i fokus för samhällsdebatten. Men, hur står det egentligen till med vår skog, det största landbaserade ekosystemet i vårt land? Hur väl rustade för negativa klimateffekter är de svenska virkesåkrarna? Det är dags nu för beslutsfattare och skogssektorn att ta miljöfrågorna på allvar och sluta dribbla.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Skogsindustrin måste sluta producera onödiga produkter som resulterar i ökade växthusgasutsläpp. Sluta ta upp stora hyggen som släpper ut växthusgaser. Sluta avverka äldre och gamla skogar med höga naturvärden. Dessa skogar är viktiga för den biologiska mångfalden, men lagrar också stora mängder kol.

Politiker och skogsnäringen måste förstå begreppet resiliens(= mot­ståndskraft samt anpassnings- och återhämtningsförmåga) och se till att skogarna klimatanpassas. Det betyder att naturlig föryngring som skapar lövrika barrskogar, blandskogar och lövskogar bör ersätta dagens plantagemodell. Vi ska inte plantera fler täta monokulturer av gran- och tallvirkesåkrar. Dessa plantager är sårbara för negativa klimateffekter. Sluta ta upp större hyggen. Dessa släpper ut växthusgaser, men innebär också sårbara hyggeskanter. Slås ett trädslag ut, finns det i en blandskog andra kvar för att upprätthålla livsnödvändiga ekosystemfunktioner.

Det är dags för staten och skogssektorn att skydda mer skogar med höga naturvärden.

Med fler extremväder blir de små öarna av skyddad produktiv skog med arter knutna till brandrefugier (nyckelbiotop där brand sällan eller aldrig förekommit) eller ostörda ekosystem allt mer utsatta. För att säkra artmångfalden och den genetiska mångfalden inom arterna måste tillräckligt stora områden skyddas. Det är viktigare idag än någonsin att skydda mer skog. Intakta artrika naturskogar har bättre resiliens än ensartade virkesåkrar.

I dessa valtider är det viktigt att med sin röst sätta press på riksdagens alla politiker. Sommarens extremväder gör det mänskliga samhällets sårbarhet tydlig. Få partier förstår allvaret. Våra politiker måste sluta att låta sig påverkas och styras av skogsindustrins cyniska lobbyister i naturskydds- och skogspolitiken. Att bränna våra skogar i värmeverk eller i nästa generations bilar och flygplan kommer inte lösa våra klimatproblem, och verkligen inte problemen med de lika allvarliga förlusterna av biologisk mångfald.

Det bästa man som väljare kan göra i höst är att inte lägga sin röst på populistiska klimatförnekare eller industrilobbyister.

Stegen för ett dysfunktionellt samhälle är dessa: först förnekar vi miljöproblemen, sen börjar vi prata om dem, sen låtsas vi göra något för att lösa dem (som exempelvis politikernas och skogsnäringens så kallade ”bioekonomi”), sedan är det nästan försent. Då först förstår vi allvaret.