Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Ställ krav på SFI i stället för invandrarna

"Svenskundervisningen är för viktig för att lämnas till företag med vinst som drivkraft", skriver debattören.
"Svenskundervisningen är för viktig för att lämnas till företag med vinst som drivkraft", skriver debattören.

Dagens ETC

Det är de studerande som ska tjäna på undervisningen, inte företag som vill skära guld med täljkniv, skriver Kerstin Eldh.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

”Vilket är viktigast att undervisningen har bra kvalitet eller att den är lönsam?” Den frågan på studiedagen för lärare på Arbetsmarknadsutbildningen var avgörande när jag lämnade tio års undervisning i Svenska för invandrare (SFI).

Vi var många lärare, som på vår fritid studerat på de nya universitetskurserna i Svenska som andraspråk. Kravet att lönsamheten skulle göra kvaliteten oväsentlig och påståendet att vi inte gjorde vårt bästa om vi inte konkurrerade om några hundralappar mer i lönekuvertet, gjorde att vi tappade arbetslusten och flydde.

Att svaret på frågan ovan inte var kvaliteten utan lönsamheten har vi nu, 30 år senare, fått se konsekvenserna av. TV4:s Kalla fakta har visat hur Thoréngruppens bolag Astar lurade Stockholms kommun genom att strunta i kraven på lärarbehörighet och lärartäthet i undervisningen för invandrare. Lönsamheten var det viktigaste. ”En upphandling värd närmare 100 miljoner kronor per år”, hette det när de vann den.

Astar har verksamhet på en lång rad orter. Sydsvenskan skriver att bolaget också har lurat Malmö. Redan 2015 upptäckte kommunen att Astar inte levde upp till kraven på 65 procent behöriga lärare. Men eftersom de därefter lämnade in listor med 65 procent lärarbehörighet fick de fortsätta. Nu har det avslöjats att Astar systematiskt ljugit om både lärarbehörighet och lärartäthet och troligen bara levererat cirka 50 procent av vad de tagit betalt för. Malmö har slutat skicka elever till dem och har inlett en rättsprocess. Nu återtar Malmö SFI i egen regi.

Hermods som tillhör Academedia saltade också räkningar till Malmö. De tog betalt för 65 procent behöriga lärare, medan det i verkligheten var 20–35 procent. Flera av lärarnamnen var falska. De jobbade i själva verket på helt andra enheter inom Hermods med ledningens goda minne.

I Aftonbladet skrev en SFI-lärare från Västerås att staden av ekonomiska skäl helt lagt ner den kommunala SFI:n med kompetenta lärare, nöjda elever och fokus på pedagogisk kvalitet till förmån för privata aktörer där de studerande massundervisades i skift av ofta obehöriga lärare och med hög personalomsättning. De här exemplen är bara toppen av ett isberg. Det finns fler utbildningsföretag som inte tycker att hög kvalitet är det viktigaste utan har hög lönsamhet som mål.

I den politiska debatten nämns inga krav på företagen att ha undervisning av hög kvalitet, Kraven riktas bara på invandrare att lära sig svenska. Det framgår inte hur de ska kunna få godtagbara svenskkunskaper när de hänvisas till dessa lönsamhetsfixerade företag. Det handlar om studerande, inte om kunder som köper med ångervecka.

Svenskundervisningen är för viktig för att lämnas till företag med vinst som drivkraft.

Den bör reserveras för verksamheter som anser att kvalitet är viktigast, som Komvux och folkhögskolor. En förutsättning för goda resultat är att ha lärare, som inte ses som mjölkkor för hög vinst, utan som är utbildade och som ges utrymme för genomtänkt undervisning.

 

 

Att ha kontinuerlig intagning försämrar undervisningens kvalitet betydligt. De som har hand om undervisningen bör därför vara tillräckligt stora för att ha täta starter på kurser och kunna nivågruppera, vilket Komvux och folkhögskolor är.

Det finns många parametrar att ta hänsyn till när man nivågrupperar. Ålder är till exempel en. Man lär sig snabbare ju yngre man är. Studievana är en annan. Den som redan lärt sig ett annat språk behöver inte lära studieteknik samtidigt med svenskan. Orsaken till att en person inte lär sig så snabbt som förväntat kan bero på personliga problem som oro för om hen får uppehållstillstånd, men det kan också bero på att kursen inte är anpassad till individen.

Det är de studerande som ska tjäna på undervisningen, inte företag som vill skära guld med täljkniv. Lönsamhet för enskilda företag har visat sig inte löna sig för samhället. Undervisning där alla resurser använts till att ge de studerande så bra utbildning som möjligt gynnar samhället. Att satsa på kvalitet gynnar samhället.

 

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.