Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Spara fimpen – rädda havet

Bild: Bild: Shutterstock

ETC nyhetsmagasin.

Cigarettfimpen är det överlägset vanligaste skräpet. När rökning nu förbjuds på uteserveringar, befarar Håll Sverige Rent att den miljard fimpar som man hittar i utemiljön årligen kommer att öka, skriver veckans debattör.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC nyhetsmagasin som står för åsikten.

I takt med att rökningen förbjudits inomhus har rökarna tvingats utomhus. Nyligen infördes även ett rökförbud på allmänna platser utomhus, som exempelvis på uteserveringar och tågperronger. Genom att begränsa tillgängligheten av miljöer där rökning är tillåten hoppas man på att rökningen ska minska. Håll Sverige Rent befarar dock att det nya rökförbudet kommer innebära att ännu fler fimpar hamnar i naturen.

Att fimpa på gatan och i naturen har länge varit ett utbrett beteende, trots att normen att inte skräpa ner är stark. Bara var fjärde svensk, 23 procent, säger sig ha skräpat ner det senaste året, enligt Håll Sverige Rents Skräprapport 2019. Men snusare, rökare och yngre vuxna uppger oftare att de skräpar ner.

Varje år slängs omkring en miljard fimpar på marken i Sverige, vilket gör fimpen till Sveriges överlägset vanligaste skräp. Eftersom filtret består av plast, gör de många kastade fimparna att 108 ton plast hamnar i våra utemiljöer varje år. Fimpen slinker lätt ner i dagvattenbrunnar och förs därmed vidare ut i havet. Där blir den, som alla annan plast som slängs i naturen, till mikroplast som förorenar våra vattendrag under många år framöver – kanske för alltid.

Dessutom innehåller fimparna giftiga ämnen som till exempel kadmium. Då fimpen kastas i naturen lakas de giftiga ämnena ur och flera studier visar att lakvatten från cigarettfilter är akut giftigt för fiskar.

Nedskräpning med fimpar är ett stort miljöproblem. Förhoppningsvis kan EU:s nya, hårdare regler leda till mindre nedskräpning. Reglerna innebär bland annat att cigarettproducenter kommer att få ett större ansvar för vart fimparna tar vägen.

Rökarna har också ett givet ansvar för att minska nedskräpningen. En fimp är inte svår att göra sig av med på ett ofarligt sätt. Till exempel går det att fimpa i en fickaskkopp, som sedan töms i en papperskorg.

När rökförbudet på allmänna platser utomhus infördes den 1 juli, ökade också avståndet till närmaste askkopp för många rökare. Därför behöver kommuner och andra markägare anpassa våra utemiljöer så att offentliga askkoppar finns där det är tillåtet att röka.

För att motverka risken för ökad nedskräpning av fimpar ytterligare i samband med rökförbudet, behöver fimpen omfattas av nedskräpningsboten. Fimpen är undantagen från den skräpbot som funnits i Sverige sedan 2011. Men nio av tio svenskar, 93 procent, anser att de som fimpar på marken ska kunna bli bötfällda, enligt en Sifoundersökning som Håll Sverige Rent lät göra 2018.

Men allra helst skulle vi naturligtvis se att rökarna tar sitt ansvar och fimpar på rätt ställe. Nedskräpningen slutar med att du och jag slutar skräpa ner. Att spara fimpen är ett enkelt sätt att rädda haven.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

Fimpen är skräpets värsting

Cigarrettfiltret är gjord av cellulosaacetat, ett slags plast. I filtret fastnar tobakens farliga ämnen för att de inte ska nå rökarens lungor, ämnen som även är farliga för naturen, bland annat kadmium som även finns i batterier.

Varje år slängs omkring en miljard fimpar på marken i Sverige. Det världsomfattande nätverket Clean up the World uppskattar att cirka 4 500 miljarder fimpar varje år slängs på marken.

80 procent av allt skräp i stads­miljöer är tobaksrelaterade produkter som fimpar, cellofanpapper, snusdosor och cigarrettpaket.

Vanligaste skräpet längs våra stränder

1. Fimpar med filter av plast

2. Övrig plast/plastfragment

3. Snus

4. Godis- och glasspapper samt snabbmatsförpackningar av plast

5. Plastbestick och sugrör

6. Papper inkl. tidningar och ­tidskrifter

7. Plastpåsar

8. Kapsyler, lock och burk­ringar av metall

9. Kapsyler och lock av plast

10. Rep av plast

Källa: Skräprapporten 2019