Debatt. .

2018-10-05 04:00
Foto: TT
Puffetikett
Dagens ETC

Socialpolitik behöver bli en del av debatten

Socialpolitik och socialt arbete har en central roll i ett demokratiskt välfärdssamhälle. Avsikten med socialpolitik är att skapa ett skyddsnät. Människor lever med olika ekonomiska förutsättningar i vårt samhälle men vi har varit överens om en lägsta nivå. Vi försöker skapa ett samhälle som inkluderar alla medborgare.

Socialarbetaren är den som möter den enskilde och ska undersöka hur samhället ska kunna hjälpa till. Socialarbetaren behöver både kunskap om ramarna för arbetet – lagar och riktlinjer, och framför allt förmågan att möta den enskilde på hens planhalva. Ett grannlaga, svårt arbete.

Vad vill vi ha för samhällsutveckling i Sverige? Vi efterlyser en socialpolitisk debatt!

I nuläget brottas Sveriges socialtjänst med hög personalomsättning och en ond cirkel av instabila arbetsgrupper. Nya socialsekreterare blir lämnade med alltför massiva och komplexa uppgifter, och med inhyrda konsulter som arbetar kortare eller längre tider blir det inte någon kontinuitet.

Dagens tappra socialsekreterare sliter för att bedriva gott socialt arbete och för att ”göra rätt” enligt olika riktlinjer. Socialsekreterare har idag liten möjlighet att lära känna sina klienter och att inifrån relationen utveckla sin förmåga att tillsammans med klienten komma fram till vad som skulle kunna vara till hjälp. Socialsekreterarnas arbete riskerar att reduceras till administrativa beslut i relation till statiska beslutsgrunder.

Klienterna – människor i utsatta livssituationer möter en socialtjänst med hög omsättning på personal. De behöver berätta om och om igen om sin utsatthet för nya och åter nya socialsekreterare.


Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141  


Vad händer när vi har system och arbetssituationer som motverkar stabilitet, tillit och relation?

Frånvaron av socialpolitiska ambitioner går hand i hand med att samhällsproblem individualiseras. På så vis behövs inte någon socialpolitik. Den individualiserade och biologiska/medikaliserade synen märks även inom psykiatrin. Individuella psykiatriska diagnoser ökar radikalt, och med detta en ökad förskrivning och konsumtion av psykiatriska läkemedel.

Med den neoliberala politiken kom NPM. Avsikten var att effektivisera offentlig sektor genom att införa marknadsekonomiska principer. I den andan har delar av den offentliga vården sålts ut för att skapa marknad och konkurrens. NPM leder ofta till en iver att mäta och kontrollera. Det man med tiden sett är att NPM lett till en generell misstro till professioner och till ökad byråkratisering samt ökad administration.

NPM har bidragit till att gradvis ändra tyngdpunkten i det sociala arbetet, från de personliga och individuella bedömningarna till att alltmer tillämpa regler och riktlinjer som färdiga svar på människors behov. Socialtjänsten tampas med att dokumentationen har ökat radikalt. Fokus har flyttats från möten och samtal med människor till dokumentation. Det finns alltfler människor i vårt samhälle som inte passar in i de färdiga mallarna.

Barn som väcker oro hos vuxna möts idag ofta av att det nog är bra att barnet utreds inom barnpsykiatrin. Inom Barnpsykiatrin görs allt fler utredningar och förskrivs tabletter, ett exempel på hur man förlägger bekymret hos barnet och biologin istället för att diskutera hur skolan och/eller föräldrars situation bidrar till barnets signaler.

Vi har hamnat i en utredningsiver som leder till alltmer administrationsarbete och allt mindre relationsarbete.

Vad är ett gott socialt arbete? Vad skapar förändring? Vad ska huvudparten av en socialarbetares tid gå till?

Nu agerar vinstdrivande koncerner på den marknad för vård som vi skapat. Allt är prissatt – människor blir kunder och socialtjänsten blir köpare. Det råder ett ökat fokus på affärstransaktioner – upphandlingar och vinster, istället för hur vi skapar välfärd och i förlängningen demokratiarbete, och ett samhälle för alla.

Resultatet av utförsäljningen av offentlig sektor och strukturer med köp och sälj har på många sätt visat sig varit mycket kostsamt och vi är i dag på väg att lämna NPM. Civilminister Shekarabi har tillsatt en tillitsdelegation för att finna nya styrmetoder.

Men vad och hur? Därför är denna diskussion viktig just nu.

Vilka värden ska vara viktiga i vårt samhälle? Hur värnar vi om inkludering och människovärde, stabilitet och gemenskap. Hur motverkar vi polarisering och exkludering?

Språket har betydelse och är aldrig neutralt. Hur vi benämner saker kommer att forma vår syn på världen. Samma person kan benämnas som gerillasoldat eller terrorist.

Vad händer när vi byter namn på socialarbetare till socialsekreterare? En socialarbetare är en person som arbetar med socialt arbete. En socialsekreterare är någon med sekreterauppgifter inom socialt arbete, dvs administration.

Vad händer när ett ekonomiskt språkbruk får formar vår syn på den andre? När klienter/patienter blir kunder och socialarbetare ser sig som utredare snarare än hjälpare.

Vill vi ha denna förskjutning? Är den gynnsam för socialt arbete?

Var har den socialpolitiska ambitionen tagit vägen? Vi tror att det är ytterst nödvändigt att arbeta för att skapa stabilitet och trygghet i vårt samhälle och i det arbetet behöver hela samhället inkluderas. Vi menar att det bör ske genom att socialpolitiken och det sociala arbetet utvecklas.

Socialpolitik och socialt arbete behöver därför åter bli en fråga på den offentliga agendan. Socialsekreterares arbetssituation och förutsättningar i arbetsvardagen är därför mycket viktig.

Vad vill vi ha för samhälle?

Fanny Marell, socionom, leg. psykoterapeut, lärare och handledare

AnnMarie Johansson Sahlin, socionom, leg. psykoterapeut

Ingrid Österberg, socionom, vd Rekon, Människan i centrum AB