Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Sluta hacka på tåget!

”Nidbilden av tåget har satt sig så djupt att man närmast blivit faktaresistent för hur det faktiskt förhåller sig”, skriver Mattias Goldmann.
”Nidbilden av tåget har satt sig så djupt att man närmast blivit faktaresistent för hur det faktiskt förhåller sig”, skriver Mattias Goldmann. Bild: Bild Tomas Oneborg/SvD/TT

Dagens ETC.

Dyrt, långsamt och omöjligt att åka utomlands - tre falska myter om tåg, enligt debattören.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Tre bilder om tåget har etsat sig fast:

1. Det är dyrt att ta tåget.

2. Tåget är långsamt och opålitligt.

3. Att ta tåget utomlands är nästintill ogörligt.

Ingen av dem är sann.

Lägsta pris för att flyga Stockholm–Göteborg dagen efter att detta skrivs är 777 kronor, att flyga om exakt en månad kostar från 290 kronor. För snabbtåget är motsvarande pris 585 respektive 195 kronor. För flyget tillkommer kostnaden att ta sig till och från flygplatserna till respektive stad, medan tåget avgår och anländer i stadskärnan. Sammantaget är tåget i jämförelsen klart billigare, med en skillnad som förstås förstärks när flygskatten införs.

På samma sträcka tar tåget tre timmar medan själva flygtiden bara är en timma – men lägg på att man ska checka in 30 minuter före avgång, tiden det tar att komma ut ur flyget och ut ur terminalen, resan till Bromma eller Arlanda och från Landvetter, och den totala tidsåtgången är nästan exakt den samma – beroende på vart i staden du kommer och vart du ska.

88,8 procent av alla tåg anländer inom fem minuter efter utsatt tid, enligt Trafikverkets statistik för november 2017 – den färskaste vi har. Det går inte att direkt jämföra med flyget, men SAS redovisade 83,5 procents punktlighet, Norwegian 80,6 procent. Hösten 2017 var 74,7 procent av tågen Stockholm–Göteborg och omvänt i tid, mot 63,6 procent av flygen.

De flesta utrikesresor sker inom Västeuropa, och bokningen görs vanligen på en sajt som jämför olika bolags priser, varpå man dirigeras vidare till en annan sajt. På precis samma sätt kan man på svenskspråkiga Goeuro välja vart man vill åka och med ett klick hamna på sajten där resan bokas och betalas. Vill man ha personlig service, tar resebyråerna för flyget vanligen en extrakostnad, medan danska DSB Udland gör det gratis. Inte behöver det vara dyrt heller; Stockholm–Berlin om exakt en månad kostar 792 kronor med tåget, 1 070 kronor med billigaste flyg (utom ett för 494 kronor men då tar resan över 12 timmar).

Jag har gjort dessa jämförelser gång på gång, för olika sträckor och vid olika tidpunkter. Ofta som en respons på påståendena om hur dyrt, långsamt och osäkert det är att ta tåget. Men ärligt talat: Det har inte hjälpt. För nidbilden av tåget har satt sig så djupt att man närmast blivit faktaresistent för hur det faktiskt förhåller sig. Inte minst för att den till stora delar sprids av miljövänner, som har fått för sig att det är genom att tala illa om dagens tåg som vi får mer pengar till morgondagens.

När fakta inte biter, då återstår storytelling. Om varför vi tar tåget och vad det innebär för oss. Min egen är att tåget är en så bra arbetsplats, där jag sitter ostört och uppkopplat samtidigt som jag förflyttar mig från ett möte till ett annat. Men det är också tåget som del av semestern, där man kan umgås utan stressen av att köra själv och med möjligheten att spara in en övernattning genom att ta nattåget. Det har blivit tåg till klimatmötet i Marrakech, tvärsöver USA och tvärsigenom Afrika, förutom de ständiga tågresorna i Sverige.

Men ibland tar jag flyget. Jag tog tåget till konferenserna i Luleå men flög hem för att inte än en gång missa kalaset de andra var på. Samma sak i Östersund, där nattåget var nedlagt, och samma till Visby där en nästan tom snabbfärja en novembermorgon inte är klimatmässigt överlägset ett turboprop-plan. När jag flyger försöker jag minimera sträckan och välja det grönaste flyget – bolag som KLM och Bra har introducerat biobränslen med mer än halverade koldioxidutsläpp jämfört med det fossila jetbränsle som annars används, och så kompenserar jag förstås den samlade klimatpåverkan, inklusive vattenångan som även bioflyget ger upphov till.

Vissa ser total flygbojkott som det högsta goda man kan göra för klimatet. Inte jag. Dels för att den som är för extrem också tappar i inflytande, dels därför att det mer eller mindre uttalande skuldbeläggandet av de som flyger inte visat sig effektivt för att påskynda omställningen. Men också för att den som aldrig och under inga omständigheter flyger, frånhänder sig möjligheten att gynna grönare flygbolag. Som aktiv och kräsen konsument kan man påskynda omställningen, så att vi flyger eldrivet inrikes kring 2040, ungefär samtidigt som höghastighetståget tänks invigas.

Att inte vägra ta flyget är inte att legitimera ett flygande på dagens nivå och med dagens teknik. För att hejda klimatförändringarna måste fossilflyget minska mycket och snabbt, och en viktig del av det är att ta tåget oftare. När jag gör det, sparar jag oftast tid och pengar, jobbar effektivare och blir en upplevelse rikare. Ge det en chans du med, också på längre sträckor, och du gör två goda gärningar på en gång; för klimatet och mot faktaresistensen.

00:00 / 00:00