Debatt. .

2020-11-02 03:55
Puffetikett
Dagens ETC

Skogscertifiering lurar bara konsumenterna

Sveaskog är ett av de bolag som mottagit många klagomål för hur de hanterar skogen. Trots detta har de kvar sin FSC-certifiering. Hela systemet behöver ses över och bli mer transparent, menar dagens debattörer.

Vi har idag två miljöcertifieringssystem för skogsbruk i Sverige, FSC (Forest stewardship council) och PEFC (Programme for the endorsement of forest certification). FSC är ledande certifieringen för förpackningar och andra skogsråvaruprodukter. En ny FSC-standard togs i bruk 1 oktober i år och den är i många delar bra, men FSC och dess efterlevnad fungerar dåligt i praktiken.

Titta på en vanlig pappersförpackning, på någon av sidorna hittar du troligen FSC logotypen, ofta med tillägget MIX. FSC-MIX innebär att produkten är en blandning av certifierad och icke-certifierad skogsråvara.

I praktiken görs alltså ingen skillnad på certifierad och icke-certifierad råvara utan allt säljs under samma flagg. Det är lätt att tro att FSC:s logga är en garant för ett hållbart skogsbruk, men så är alltså inte fallet. För FSC verkar det långsiktiga målet inte vara ett hållbart skogsbruk utan att så många produkter som möjligt ska vara FSC-märkta.

Certifieringen görs inte av FSC, de sätter bara upp reglerna, certifieringen sköts av certifieringsföretag. Den som vill bli certifierad betalar certifieraren för att inleda processen med slutmålet FSC-certifikat. Eftersom skogsbolag eller privata markägare kan välja vilket certifieringsföretag de vill köpa tjänsten av, är det sannolikt att de av ekonomiska skäl väljer det certifieringsföretag som följer och tolkar reglerna i certifieringsstandarden mindre strikt, vilket i sin tur innebär att dessa certifieringsföretag gynnas.

Klagomålsprocessen inom FSC bör förbättras. FSC vill att du först ska ta kontakt med markägaren eller dess företrädare och inleda en dialog. Kommer ni inte överens ska du kontakta det företag som certifierat den som utfört åtgärden. Det är sedan upp till certifieraren att tolka reglerna och dela ut eventuell varning.

Vi förstår att FSC eller certifieringsföretagen inte har tid att följa upp alla skogsbruksåtgärder som utförs av FSC-certifierade företag. Därför är det viktigt att underlätta för allmänheten att komma med synpunkter. FSC bör agera mellanhand mellan företaget och den klagande. Detta skulle förbättra processen och FSC skulle få bättre insyn i hur certifieringsföretagen tolkar reglerna.

Konsekvenserna av överträdelse av regler i certifieringsstandarden är ofta milda, vilket bekräftas av att inget bolag i Sverige mist sin certifiering permanent. Sveaskog är ett av de bolag som mottagit många klagomål. Trots detta har de kvar sin certifiering, detta på grund av att de lyckas åtgärda bristerna inom en “skälig tid”. I skogen finns det inga “skäliga tider”, en skog med höga naturvärden som avverkas blir aldrig densamma. De skogsbruksmetoder vi tillämpar idag inte tillåter kräsna skogsarters överlevnad. Många organismer kräver att andra arter etablerat sig och berett vägen för att de ska kunna existera, något som dagens skogsbruk med kalhyggesmodellen omöjliggör.

För att ha en chans att bevara skogens mångfald och ekosystemtjänster måste vi göra en skoglig omställning. Certifierad skogsråvara och därmed konsumentmakt spelar en viktig roll i den omställningen. Det är dags att industrin visar att de menar allvar med sitt miljöarbete, de bör ta fram en certifiering som bygger på vetenskap och där hela miljörörelsen är med i framtagandet.

Den nya certifieringen bör fokusera på ett hållbart skogsbruk och utfasning av det miljöskadliga kalhyggesbruket som är normen i dag. FSC, som i praktiken styrs av certifieringsföretagen och deras tolkningar, är tyvärr inget annat än en fin logotyp.

David Ek, Andreas Larsson, Göran Toss 
Östergötlands skogsgrupp, en del av Naturskyddsföreningen Östergötland