Debatt: Skapa trygghet för de ensamkommande

Just nu ingås breda politiska samarbeten för att människor i vårt samhälle inte ska drabbas av konsekvenserna av coronapandemin. Vår samhällsgemenenskap behöver visa uthållighet och styrka i att skapa trygghet för dem av oss som behöver det, oavsett om det gäller omvårdnad i det akuta insjuknandet, att hindra smittspridning eller att hantera de många ekonomiska och strukturella konsekvenser pandemin leder till. Vi ska ta oss igenom detta tillsammans.

Som alla kriser slår corona­krisen hårdast mot de som redan är utsatta, de med små eller inga marginaler. En av dessa grupper är de ensamkommande som har sökt asyl i Sverige. De ensamkommande kom till Sverige som barn och sökte skydd här undan krig och förtryck. När migrationspolitiken stramades åt lovade statsministern att barnen skulle undantas. Men så blev det inte. Migrationsverket ändrade sin praxis, med följden att 18-årsdagen betydde utvisning för många i gruppen.

En dom från Migrationsöverdomstolen slog fast att många av de som var under 18 år egentligen skulle bedömas som alternativt skyddsbehövande och få uppehållstillstånd. Men de långa handläggningstiderna gjorde att många hann fylla 18 år innan asylbeslutet togs. Ett stort antal ensamkommande barn fick dessutom sin ålder uppskriven genom rättsosäkra åldersbedömningar.

Genom nya gymnasielagen skulle de få en ny möjlighet. Men lagen var så dåligt konstruerad att ovisshet och oro kvarstår. Vänsterpartiet såg bristerna och försökte åtgärda dem. Allra helst hade vi sett en helhetslösning med permanenta uppehållstillstånd för de ensamkommande. Regeringen var inte intresserad och nu lever många barn och unga med konsekvenserna.

När pandemin nu orsakat en omfattande ekonomisk kris riskerar de ensamkommande som klarat av att ta sig igenom gymnasielagens nålsöga återigen att drabbas. Efter avklarade gymnasiestudier har man sex månader på sig att skaffa jobb. Provanställning räcker inte och subventionerade anställningar omfattas inte. Även i vanliga fall är det extremt svårt. I dessa tider, när varselstatistiken slår alla rekord, är det nästintill omöjligt. Dessutom betraktar Migrationsverket permitterade anställningar som subventionerade anställningar.

Den som tar erbjudandet om korttidsarbete, för att kunna få behålla jobbet och hjälpa arbetsgivaren under dessa svåra tider, riskerar alltså att bli utvisad. På samma sätt drabbas personer som ansöker om permanent uppehållstillstånd eller familjeåterförening enligt den tillfälliga lagen, eftersom de inte längre lever upp till försörjningskraven.

Vänsterpartiet menar att möjligheten till uppehållstillstånd och rätten att leva med sin familj ska vara rättvis och förutsägbar. Det ska inte vara de skiftande konjunkturerna som bestämmer.

De partier som stod bakom gymnasielagen har ett ansvar att se till att den fungerar. Vänsterpartiet uppmanar därför S, MP och C att gemensamt lösa de problem som uppstått. I första hand vill vi fortsatt se en permanent lösning för de ensamkommande. Men i detta läge ser vi också ett akut behov av att åtgärda några av bristerna:

Idag har man en sexmånaders­period på sig att skaffa jobb efter avslutade studier. Dagarna tickar. Detta bör pausas under den pågående krisen, för att återupptas när pandemin är över. Perioden bör också förlängas till ett år. Även provanställningar, subventionerade anställningar och korttidsjobb bör räknas.

Den majoritet som stod bakom nya gymnasielagen måste ta ansvar att skapa trygghet så att de ensamkommande inte återigen hamnar i kläm. Vår samhällsgemenskap ska även vara på deras sida.