Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Skamligt att rika Sverige inte klarar av välfärden

”Utförsäljningar, sjunkande skatte­kvot och konstanta besparingar har lett till den svältfödda välfärd som vi med all otrevlig tydlighet ser idag”, skriver debattören.
”Utförsäljningar, sjunkande skatte­kvot och konstanta besparingar har lett till den svältfödda välfärd som vi med all otrevlig tydlighet ser idag”, skriver debattören. Bild: Gorm Kallestad/TT

Dagens ETC.

Vad kan man göra när vården och andra centrala delar av välfärden svälts ut? Mer än att tycka att det är skrämmande. Linus Ritzén har ett förslag.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Nyligen gick ordföranden för Väster­bottens läns läkareförening ut i TV4 och varnade för att vården står inför en kollaps om inga förändringar görs. Det finns för få vårdplatser, sjuksköterskor och läkare – och enligt prognoserna kommer inte nog med sjuksköterskor att utbildas de kommande åren för att täcka det ökande vårdbehovet.  

Jag finner detta skrämmande. Det är skrämmande och skamligt att ett av världens rikaste länder, under den rikaste epoken i mänsklighetens historia, inte klarar av att förse sina medborgare med den grundläggande välfärd som vården är. 

Utförsäljningar, sjunkande skatte­kvot och konstanta besparingar har lett till den svältfödda välfärd som vi med all otrevlig tydlighet ser idag. Svaret på hur dessa försämringar kunnat genomföras ligger i att en högermajoritet dominerat riksdagen sedan 2006, kombinerat med att en allmän nyliberal övertro på marknadens förmåga att lösa samhällsproblem dominerat sedan 90-talet. 

Det har helt enkelt inte funnits möjlighet att föra politik som på allvar tacklar problemen i Sverige. Utöver detta kan det tilläggas att Socialdemokraterna, enligt mig, ibland gett upp för mycket av sin egen politik och sina värderingar de senaste åren i syfte att behålla regeringsmakten. 

Trots detta känner jag hoppfullhet. Välfärden byggdes ju ur en sämre utgångspunkt än där den befinner sig idag. Innan det socialdemokratiska regeringsinnehavet började på 30-talet var fattigdomen utbredd. Folk bodde trångt och smutsigt. Det fanns ingen välfärd att tala om och bekvämligheter som fem veckors semester, 40 timmars arbetsvecka och barnbidrag gick nog inte ens att drömma om för många. 

Men det var inte skattesänkningar för de rikaste och en maniskt driven utförsäljning av allt gemensamt som gjorde Sverige till världens främsta välfärdsland. Välfärden byggdes inte genom slaktade socialförsäkringar och politisk inbladning i lönebildningen. Dessa åtgärder löser problemen vi står inför idag lika lite som de gjorde då. Faktum är att det var socialdemokratiska idéer som byggde upp välfärdslandet Sverige. Idéer som handlar om solidaritet och omtanke människor emellan, som en viss statsminister en gång så fint uttryckte det. 

I år är det val. Många vill fortsätta på den nyliberala kursen som mer eller mindre dominerat de senaste decennierna. Men någonstans måste det ju finnas ett alternativ som bygger på de socialdemokratiska idéerna om solidaritet och omtanke. Det gör det också. 

Själv fann jag detta alternativ i den socialdemokratiska föreningen Reformisterna. Reformisterna har flera, detaljerade reformprogram som utmanar den nyliberala hegemonin. Välfärdsrapporten och reformbudgeten visar konkret hur hålen i välfärden kan lagas samtidigt som den demokratiska kontrollen återtas. Rapporterna är fullt finansierade, ambitiösa och oerhört genomarbetade.  

Därför vill jag rekommendera dig som läser detta att göra någonting. Jag rekommenderar att du ägnar en stund av din dag, eller en annan dag du känner att du har tid, till att läsa Reformisternas program. Överväg gärna att bli medlem, eller att stötta föreningen på något annat sätt du finner lämpligt. 

På så vis ökar chansen att vi får ett seriöst vänsteralternativ till den nyliberala välfärdsmodellen som stått obestridd alltför länge. Chansen ökar att Reformisternas förslag dras hela vägen till omröstning i riksdagen och blir verklighet, så att Sverige kan göra upp med de enorma problem vi står inför och än en gång bli ett välfärdsland värt namnet.