Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Så kan vi skapa en bättre bostadsmarknad

Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

Dagens ETC.

Statligt investeringsstöd för fler hyresrätter, förstärkt bostadsbidrag och en bättre reglerad andrahandsmarknad. Det är tre reformförslag som jagvillhabostad.nu kommer att driva i årets valrörelse.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Svensk bostadsmarknad är sedan länge dysfunktionell och drabbar särskilt unga på väg ut i livet. Unga saknar kötiden som krävs för äldre hyresrätter, har inte råd med hyrorna i nyproducerade hyresrätter, saknar kapitalet som krävs för en kontantinsats och klarar sällan kreditrestriktionerna för ett bolån. Kvar är otrygga andrahandskontrakt med trångboddhet och ockerhyror. 

Men så här har det inte alltid varit och behöver heller inte vara i framtiden. Med rätt politiska reformer är vi övertygade om att en annan bostadsmarknad är möjlig.

Ungas rätt till en egen och trygg bostad är kärnan för en framtida social bostadspolitik. Som enda organisation som uteslutande företräder unga på bostadsmarknaden förespråkar vi en politik där bostaden ses som en naturlig del av vår gemensamma välfärd. På samma sätt som att vi är garanterade tillgång till utbildning och sjukvård ska rätten till en trygg bostad vara en grundbult i samhället. Vi kan inte acceptera en passiv och vårdslös hantering av bostadskrisen där allt ansvar läggs på en marknad som inte klarar uppdraget. 

Under årets valrörelse kommer vi därför att driva tre bostadssociala reformer som skulle stärka ungas frihet och egenmakt på bostadsmarknaden.

1. Ett återinfört och utvecklat statligt investeringsstöd

Grundorsaken till bostadsbristen är marknadens ofrånkomliga otillräcklighet i att ensamt uppnå en byggtakt som är hög nog för att garantera allas rätt till bostad. Det som byggs är sedan alltför dyrt för att unga och människor med vanliga inkomster ska kunna bo där, trots att de hyresrätter som ungas kötid oftast räcker till är just nyproduktion. Vi vill därför att staten tar ett ökat finansiellt ansvar för byggandet av hyresrätter med omfattande statliga byggsubventioner. Genom att återinföra och utveckla det statliga investeringsstödet till förmånliga statliga bygglån för 30 miljarder årligen kan staten öka byggtakten och sänka hyrorna i nyproduktion. Historien talar sitt tydliga språk – det är när staten kliver in och tar det finansiella ansvaret över bostadsbyggandet som det byggs tillräckligt för att säkra allas rätt till en trygg bostad.

2. Ett förstärkt och förenklat bostadsbidrag 

Bostadsbidraget har urholkats under en lång tid och behöver förstärkas. Föråldrade beloppsgränser och strikta krav på vem som får ta del av stödet har resulterat i att långt färre tar del av det och att det ersätter en mindre del av hyran. Samtidigt finns det en stor risk att bli återbetalningsskyldig för den som faktiskt använder stödet, särskilt för studenter med osäkra och varierande inkomster under ett år, vilket hindrar många unga från att ta del av stödet med risken att inte kunna betala tillbaka. Försäkringskassan beskriver själva bostadsbidraget som en skuldfälla, med allvarliga konsekvenser för redan fattiga hushåll. Bostadsbidraget är helt enkelt inte längre det sociala verktyg det en gång var och måste därför reformeras. Vi vill att det höjs med dagens hyresnivåer som utgångspunkt, att återbetalningsskyldigheten slopas till förmån för tätare avstämningar och att bostadsbidraget blir tillgängligt för fler, till exempel för den som är inneboende.

3. En bättre reglerad andrahandsmarknad

Unga är i stor utsträckning utestängda från både förstahandskontrakt och det ägda boendet och fördöms därmed till en otrygg boendesituation på andrahandsmarknaden. Det är en marknad som karaktäriseras av stor otrygghet, trångboddhet och olagligt höga hyror. Ett talande exempel är att 9 av 10 hyror på andrahandsmarknaden i Stockholm är ockerhyror. För att skydda unga och andra utsatta på andrahandsmarknaden behövs reformer som stärker hyresgästen och bryter incitamenten för den som sitter på ett förstahandskontrakt att hyra ut och dra in ockerhyror. Straffet för att medvetet och systematiskt ta ut för höga hyror måste skärpas, den som hyr en bostadsrätt i andra hand måste få samma rätt att kräva ut överhyra i efterhand som de som hyrt en hyresrätt i andra hand, och det bör etableras en offentlig hyresstatistik över förstahandshyror så att det blir enklare för andrahandshyresgäster att avgöra om de betalar överhyra.

Bostadsbrist, urholkade stöd och otrygga boendevillkor är inte naturlagar. Det är politiska konsekvenser av dålig bostadspolitik som fått fortgå i decennier, med en marknad som fått ta allt ansvar över byggandet och som misslyckats radikalt. Men en annan bostadsmarknad är möjlig och våra reformförslag visar vägen för hur politiken kan skiftas åt rätt riktning. 

Decennier av dålig politik kan inte lösas på en gång, men någonstans måste det börja. För att den sociala bostadspolitiken ska få gehör och bli verklighet krävs det att vi unga börja kräva vår rätt till en trygg bostad. Det är så vi kan skapa en bättre framtid.