Debatt: S-passivitet om kortad arbetstid hjälper ingen

Den 28 maj inleds Socialdemokraternas kongress i Göteborg och flera förslag om lagstiftad arbetstidsförkortning med bibehållen lön ligger på bordet. Partistyrelsens utlåtande i frågan inför kongressen är trevande. Man är i stort positiv till kortare arbetstid, men man förbinder sig inte att själva göra något. Det är istället “parterna på arbetsmarknaden” som ska lösa frågan i första hand.

Denna passivitet bör förstås som att man vill försöka hålla samma linje som LO. Men ett riksdagsparti kan spela en betydligt aktivare roll för att åstadkomma arbetstidsförkortning. S måste inte förlita sig på endast förkortning via kollektivavtal.

Att påstå att lagstiftad arbetstidsförkortning skulle urholka den svenska modellen stämmer inte. 

Ardalan Shekarabi, arbetsmarknadspolitisk talesperson för S, var nyligen med i en intervju i den fackliga webbtidningen Arbetsvärlden. Där svarar han på följande sätt i frågan om arbetstidsförkortning.  

– Det är rimligt att produktivitetsökningar också används till att sänka arbetstiden. Men en av mina viktigaste uppgifter som arbetsmarknadspolitisk talesperson för ett parti som bildades av ett antal fackförbund är att stå upp för den svenska modellen. Lagstiftning här skulle urholka den. Det kommer jag inte bidra till.

Shekarabi påtalar arbetarrörelsens historia men verkar inte förstå varför ett antal fackförbund från början startade ett politiskt parti. Man gjorde det för att stärka arbetarrörelsen och för att kunna utöva makt på flera fronter. Det var inte genom att säga “det där löser fackföreningarna” som vi fick 8 timmars arbetsdag 1919 och inte heller 40 timmars arbetsvecka 1973. 

Att påstå att lagstiftad arbetstidsförkortning skulle urholka den svenska modellen stämmer inte. Det skulle bara betyda att man sätter ett nytt mått för vad som räknas som “en ordinarie arbetsvecka”. Sen har parterna på arbetsmarknaden precis som tidigare möjlighet att förhandla utifrån vad arbetstidslagen säger.

Det går att driva på för arbetstidsförkortning från flera håll samtidigt – kraven kan komma både i lagstiftning från riksdagen och vid förhandlingsbordet under avtalsrörelsen. Att jobba på flera fronter, och inte släppa bollen åt andra, blir extra viktigt i en fråga som arbetstidsförkortning där näringslivet och arbetsgivarsidan visat sig vara mycket motståndskraftiga.

Fackförbundet DIK har länge förespråkat sänkt arbetstid via lagstiftning med argumentet att det skulle vara en jämlikhetsreform. Erfarenheten har nämligen visat att kvinnodominerade branscher har haft svårare att förhandla till sig kortare arbetstid via kollektivavtal. Det blev även tydligt 2024 då Vårdförbundet gick ut i strejk för kortare arbetstid, men tillslut fick nöja sig med en överenskommelse som inte innebar någon nämnvärd framgång i frågan. 

Sverige har tidigare lagstiftat om arbetstidsförkortning och det går att göra igen. Om de rödgröna partierna vinner valet 2026 borde signalen till näringslivet och arbetsgivarsidan vara följande: Antingen tillmötesgår ni fackföreningsrörelsens krav på kortare arbetstid eller så väntar lagstiftad arbetstidsförkortning.