Debatt: S i Eskilstuna har lämnat solidariteten

I Eskilstuna kommun med sin befolkning av idag 107 000 invånare har socialdemokraterna suttit i majoritetsställning allt sedan rösträttsreformen 1921. Kommunen har styrts antingen via egen majoritet eller i koalition med andra partier. Den 5 december 2014 presenterade den nya politiska majoriteten S, M och C ett dokument som gick under namnet Kraftsamling för Eskilstuna. Dokumentet var starten för en kraftig högersväng i Eskilstuna.

Den 14 juni 2018 togs ett historiskt beslut i Eskilstuna kommunfullmäktige att ett tiggeritillstånd skall införas i Eskilstuna. Beslutet kriminaliserar fattigdom och riktas företrädesvis mot medborgare med romsk bakgrund.

I Eskilstuna har vi cirka 30–40 tiggare huvudsakligen av romskt ursprung från Rumänien och Bulgarien. Stadsmissionen återger skrämmande historier om hur allmänheten beter sig mot de tiggare som besöker verksamheten. Man frågar efter tillstånd och har de inget tillstånd jagas de bort från den plats de sitter på. De söker upp deras tillfälliga bosättningar i skogarna runt Eskilstuna och river ned dem och förstör deras tillhörigheter. Fruktan och rädsla sprider sig bland tiggarna.

För kommunalrådet Jimmy Jansson (S) innebar införandet av tillstånd för att få bedriva passiv pengainsamling ett sätt att få kontroll över tiggarna och vilka de är. Min fråga till Jimmy blir: Vad gör du med den kunskapen? Ser du till att skydda tiggarna mot hån, spott och spe och förtryck från nitiska Eskilstunabor som efter 1 augusti 2019 tycker sig ha mandat att köra bort tiggare utan tillstånd?

För den som söker bostad i Eskilstuna har den styrande majoriteten med S, M och C beslutat att den som inte har fast inkomst från arbete, pension eller studiemedel från CSN får inte längre hyra lägenhet i Lagersberg, Brunnsbacken och Fröslunda. Skälet från majoritetens sida sägs vara att de utpekade områdena inte klarar av en större ansamling av utsatta grupper utan egen försörjning. Följden blir att kommunen förhindrar bosättning av nyanlända i Eskilstuna.

Den styrande majoriteten i kommunen har nu beslutat att sälja ut cirka 600 av det kommunala bolagets fastigheter. Skälet till försäljningen enligt majoriteten är att få in likvida medel till att bygga nytt. Samtidigt som försäljningen inbringar ett antal miljoner beslutar man att 300 miljoner kronor av försäljningen skall gå till löpande utgifter i driftbudgeten inom skola, vård och omsorg genom en extra ägarutdelning. Under fyra år planerar man att sätta sprätt på minst 40 miljoner kronor per år. Vad händer efter fyra år när dessa extra pengar till driftbudgeten är slut? Och hur skall Kommunfastighet klara sin ekonomi när hyresintäkter från cirka 600 lägenheter försvinner i avvaktan på att nyproduktionen blir klar?

Allmännyttan tillkom en gång på socialdemokratiskt initiativ för att erbjuda även mindre bemedlade möjlighet att kunna hyra en god bostad för sin familj. Nu säljs stora delar av beståndet av i rask takt till vem då? Risken är att man får in riskkapitalbolag som gör stora renoveringar och sedan tredubblar hyran vilket gör att gamla hyresgäster inte kan flytta tillbaka.

Dessa ovanstående exempel visar att en ohelig allians med M leder till en kraftig högervridning av politiken. Samtidigt står ett allt starkare SD och applåderar den nya politiken i den gamla arbetarstaden Eskilstuna. Personligen känner jag mig rådvill och frågande inför den nya politiken som formas i slutna rum i Eskilstuna stadshus långt ifrån oss vanliga medlemmar i Eskilstuna arbetarekommun. Min värdegrund om solidaritet med utsatta, jämlikhet och respekt för etniska grupper verkar sitta löst i min hemkommun. Vem ska diskrimineras härnäst i Eskilstuna av en alltmer högervriden politisk majoritet?