Debatt: Regeringen borde låta vetenskap styra kosten

En nyckelåtgärd som myndigheterna uppmanar till är en förändring mot en betydligt mer växtbaserad kost. Fördelarna med ett sådant kostskifte kan inte överskattas. Att enligt målen öka konsumtionen av baljväxter, grönsaker, rotfrukter, frukt och bär med 50 procent, tillsammans med en fördubbling av intaget av fullkorn, erbjuder en uppsjö av hälsofördelar. Dessa livsmedel är rika på viktiga näringsämnen, fibrer och antioxidanter, som alla spelar en avgörande roll för att förebygga kroniska sjukdomar som cancer, fetma, diabetes och hjärtsjukdomar. 

Den som maximerar intaget av dessa livsmedel uppskattas kunna leva ett årtionde längre och halvera sin risk att dö i förtid. Minskad konsumtion av energität mat och salt kan ge ytterligare fördelar genom sänkt förekomst av övervikt och högt blodtryck.

Även för miljön och klimatet innebär en övergång till mer växtbaserad mat stora fördelar. Kött- och mejeriproduktion, inklusive odlingen av foder, är de verksamheter inom jordbruket som ger mest växthusgasutsläpp och annan negativ miljöpåverkan per framtagen kalori. Utsläpp av metan från nötboskap är en viktig bidragande orsak. För att nå det globala målet om minskade metanutsläpp, som också Sverige skrivit under, med 30 procent till 2030 krävs minskade utsläpp från såväl fossilsektorn som jordbrukssektorn.

En skatteväxling som gör klimat- och hälsoskadlig mat lite dyrare. 

Dagens livsmedelskonsumtion leder också till höga samhällskostnader. Enbart obesitas (fetma och övervikt) beräknades 2017 kosta svindlande 70 miljarder kronor om året. Underlättandet av hälsosamma matval är helt centralt för att på sikt avlasta dagens överansträngda vårdsektor. Att till exempel genom subventioner och skattelättnader sänka priset på frukt, grönsaker eller fullkorn ger tillbaka flerdubbelt på varje investerad krona. En skatteväxling som gör klimat- och hälsoskadlig mat lite dyrare och mat som är bra för oss och planeten billigare skulle underlätta för alla att göra bra val utan att det drabbar vare sig statskassan eller konsumenternas plånböcker. 

De nya nationella kostmålen bör ses som en viktig milstolpe på väg mot en hälsosammare och hållbar framtid. Men den vetenskap och framsynthet de representerar kommer endast få betydelse när de omsätts i praktiken.

Hittills har regeringen bemött myndigheterna med en oroväckande tystnad. När Nordiska näringsrekommendationerna presenterades i somras skrev landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i Aftonbladet att regeringen “säger nej till delar av” rekommendationerna för att istället öka den svenska köttproduktionen. 

Att som regeringen nu gör tillsätta ett råd bestående av vd:ar för företag som bland annat producerar läsk, godis och charkuteriprodukter för att ta fram en ny livsmedelsstrategi sänder också illavarslande signaler.

Vi hoppas innerligt att vi i fortsättningen slipper se sådana utspel av klimatförnekelse, kortsiktighet och kallsinnighet gentemot nuvarande och kommande generationer.
 Den svenska regeringen behöver istället göra omfattande insatser som leder mot de kostmål som expertmyndigheterna tagit fram. Även kommuner, regioner och andra aktörer inom den offentliga sektorn–- som varje dag serverar tre miljoner mål mat – kan göra en stor insats genom att gå före och anpassa sin upphandling av livsmedel.

Genom att prioritera främjandet av en växtbaserad kost kan vi förbättra folkhälsan, värna om miljön och skapa en ljusare morgondag för alla. Det är dags att agera nu.