Debatt. .

2019-12-16 04:00
Att det första året i yrkesverksamheten innebär en chock i och med hög arbetsbelastning och stora utmaningar torde inte komma som en överraskning, skriver debattörerna från Lärarförbundet Students styrelse. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Att det första året i yrkesverksamheten innebär en chock i och med hög arbetsbelastning och stora utmaningar torde inte komma som en överraskning, skriver debattörerna från Lärarförbundet Students styrelse.
Puffetikett
Dagens ETC

Rädda skolan – ge nya lärare en bra start

Lärarbristen förvärras av att utbildade lärare hoppar av yrket. Bristen skulle kunna bli mindre om nyutbildade lärare fick en bättre start och den mentor som de har rätt till. Det skriver Lärarförbundet Student.

Lärarbristen är ett faktum och den nedåtgående trenden förvärras av att ett stort antal utbildade lärare väljer att inte arbeta i yrket. Förra året kunde Lärarförbundet rapportera att 37 000 utbildade lärare i Sverige inte längre arbetar som lärare. Det är hårda siffror att möta i en lärarbrist som kräver dubbelt så många utexaminerade lärare varje år, än de som utexamineras i nuläget. 

För att vända den negativa trenden med en ständigt ökande lärarbrist måste vi försäkra oss om att nyutbildade lärare stannar i läraryrket. Att nya lärare hoppar av läraryrket redan inom ett år efter examen tyder på stora problem i det första mötet med yrket, problem som måste åtgärdas och det snabbt. En lösning är en gemensam kraftsamling kring nya lärares introduktionsperiod. Det är i Sverige lagstadgat att nya lärare har rätt till en introduktionsperiod under det första året i yrket. Trots detta uppger 76 procent av Lärarförbundets tillfrågade medlemmar att de inte blivit erbjudna en mentor under sitt första år. Siffror från Stockholms stad visar vidare att av de nya lärarna i området har endast 25 procent blivit erbjudna en introduktionsperiod. 

Att det första året i yrkesverksamheten innebär en chock i och med hög arbetsbelastning och stora utmaningar torde inte komma som en överraskning för den som har det minsta intresse för svensk skola och förskola. Att första året som lärare då kunna vända sig till en mentor i dessa lägen kan vara avgörande för den framtida yrkesgärningen. Om ett välformulerat och tydligt organiserat introduktionsår realiseras kan nya lärare därmed få stöttning i utformandet av en hållbar och långsiktig framtid i läraryrket. 

Huvudmannen är den ansvarige för att introduktionsperioden genomförs, men med tanke på att två tredjedelar av tillfrågade rektorer uppges ha tvingats till besparingar det senaste året ser satsningar på en god introduktionsperiod inte ut att ske den närmaste tiden. 

Det är därför dags att det görs en satsning från statligt håll för att fler lärare ska stanna i yrket. När rektorer får i uppdrag att implementera en introduktionsperiod och tilldela nya lärare en mentor måste goda förutsättningar finnas att genomföra satsningen kommunalt. Det är huvudmannens ansvar att rektorn får tid och resurser att se till att introduktionsperioden genomförs, och det är rektors ansvar att mentorn som tilldelas den nya läraren har den tid och de resurser som krävs för att ge en god introduktion.

Men när detta inte fungerar, när resurserna inte finns, måste staten ta ett större ansvar. Staten bör se till att finansieringen av introduktionsperioden säkras. Riktade statsbidrag för introduktionsperioden är ett konkret sätt för staten att bistå med finansieringen och ta ansvar för att nya lärare får en god introduktion och stannar i yrket. Någonting måste ske snart om vi ska kunna vända den negativa trenden – för det är fortfarande möjligt. 

Lärarbristen är en av vår tids största utmaningar och här presenteras en nästan färdig lösning. Politiker, lyssna och agera!
///

Gabriella Johansson

Julia Norman

Oskar Bäckman

Lärarförbundet Students styrelse