Debatt: Public service och SMHI måste visa klimatkrisen

Årsmedeltemperaturen för 2021 framstår som typiskt normal med en obetydlig avvikelse samtidigt som året är ett av de 20 varmaste i Sverige sedan mätningarna började 1860. Det förklaras med att referensperioden 1961–1990 som före 2021 användes för att kommunicera temperaturavvikelser är utbytt till 1991–2020, den period då jorden började värmas upp snabbt till följd av ökade halter av växthusgaser. Fram till och med 2020, för övrigt det varmaste uppmätta året i Sverige, gick det bättre att följa uppvärmningen.

Varför har då SMHI ändrat referens­period?

På 1930-talet, innan klimat­förändringarna tog fart, beslutade Meteorologiska världsorganisationen, WMO, att referensperioderna skulle bestå av 30-årsperioder. Man rekommenderar idag att uppdatera till den senaste referensperioden 1991–2020. Det är dock tillägnat användare inom känsliga sektorer där en beskrivning av det nutida klimatet behövs för att exempelvis anpassa jordbruket eller ta fram prognoser för energitillgångar. Dessutom ska byte av referens­period hädanefter ske vart tionde år på grund av den snabba globala uppvärmningen. WMO är dock tydlig med att referens­perioden 1961–1990 ska användas för att studera klimatförändringarna.

När väderläget presenteras i public service är det baserat på referensperioden 1991–2020 som för Sveriges del är drygt 1,1 °C varmare än perioden 1961–1991, vilket medför att temperaturavvikelser åt det varma hållet tonas ner. För att få perspektiv på hur klimatförändringarna visar sig i aktuella väderdata är allmänheten hänvisade till att söka sig djupare in på SMHI:s hemsida för att finna temperaturavvikelsekartor för referensperioden 1961–1991. Väderkartorna med referensperioderna kommuniceras alltså inte på ett tillfredställande sätt av varken SMHI eller public service.

Två motsägelsefulla bilder förmedlas, en av forskarna som framhäver att uppvärmningen är snabb – och den andra där temperaturavvikelserna inte sticker ut nämnvärt.

Myndigheterna i Sverige har ett ansvar att informera om ­klimatförändringen, där artikel 12 i Parisavtalet understryker ­allmänhetens rätt till information om klimatfrågor. I 2022 års ­regleringsbrev framgår det också att SMHI ska informera om ­klimatförändringarna till breda målgrupper, inklusive allmän­heten.

Vi är i ett läge då allmänheten i Sverige behöver få en bättre krisinsikt genom att klimatuppvärmningen synliggörs i väder­rapporterna.

Som en respons på klimatkrisen införde franska public service i mars klimataspekten i de dagliga vädersändningarna för att synliggöra uppvärmningens genomslag i vädret. Vi rekommenderar att public service i sina väderpresentationer presenterar temperatur­avvikelser för månaden och året som gått baserat på referens­perioden 1961–1990.

En kommunikationsinsats för att höja medvetenheten om klimatuppvärmningen med hjälp av väderdata ligger inom ramen för SMHI:s uppdrag. Vi ser också att SMHI borde förse public service med rekommendationer kring ­referensperioderna och regel­bundet anordna pressträffar om klimat­krisen.