Debatt. .

2019-04-15 00:43
”Sverige har begåvats med en ny statlig delegation – ’Delegationen för senior arbetskraft’. Syftet är att övertyga folket om att det är bra att pensionsåldern höjs till 69 år”, skriver debattören.  Bild: Pontus Lundahl/TT
”Sverige har begåvats med en ny statlig delegation – ’Delegationen för senior arbetskraft’. Syftet är att övertyga folket om att det är bra att pensionsåldern höjs till 69 år”, skriver debattören.
Puffetikett
Dagens ETC

Pensionerna i kris för att vi satsar mindre på välfärd

”En ökenvandring i arbetslöshet och osäkerhet på livets höst verkar vara ett troligt utfall för många.”

Partierna i Pensionsgruppen hävdar att Sverige inte har råd med högre pensioner, utan tvärtom nu måste höja pensionsåldern. 

Samtidigt visar EU-statistik att Sverige sparat in på utgifterna för socialt skydd, där pensionerna ingår, med över hundra miljarder per år. Hur går det ihop?

Sverige har begåvats med en ny statlig delegation – ”Delegationen för senior arbetskraft”. Syftet är att övertyga folket om att det är bra att pensionsåldern höjs till 69 år (eller till och med 75 som Fredrik Reinfeldt föreslår). 


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Men det är förstås mycket problematiskt eftersom många inte orkar och arbetsmarknaden knappast finns. En ökenvandring i arbetslöshet och osäkerhet på livets höst verkar vara ett troligt utfall för många.

Att istället möta den demografiska utvecklingen med att tillföra resurser till ett redan underfinansierat pensionssystem verkar inte finnas med som ett alternativ – underförstått att det är ekonomiskt omöjligt. Men stämmer det?

Nyligen publicerade Statistiska Centralbyrån, SCB, den senaste statistiken om Sveriges utgifter för socialt skydd, i jämförelse med andra EU-länder. I området socialt skydd ingår sjukersättning, arbetslöshetsersättning, försörjningstöd, med mer. Den största posten är pensioner, inklusive tjänstepensioner.

Resultatet som anges i procent av bruttonationalprodukten (BNP) fick ingen större uppmärksamhet. Men det är en ögonöppnare för alla dem som tror att Sverige fortfarande är ett ledande land inom området.

Av EU:s 15 kärnländer, hamnar Sverige först på sjunde plats i 2016 års statistik med utgifter på 29,6 procent av BNP, trots extra kostnader för flyktingkrisen. 2015 hamnade Sverige på åttonde plats. För 2017 är siffrorna inte klara för alla länder, men troligen ramlar Sverige ner någon placering eftersom utgifterna dragits ner ytterligare en halv BNP-procent, till 29,1 procent. Varje procent av BNP representerar enorma belopp – 46 miljarder i Sveriges fall.

Följer man utvecklingen över tid ser man att Sverige vid EU-inträdet 1995 var det land som satsade mest på socialt skydd (32,4 procent av BNP), tätt följt av Danmark, Finland och Frankrike. För cirka tio år sedan började Sverige tappa och hamnade regelbundet 2-3 BNP-procent efter de andra ledande välfärdsländerna. Sedan dess har vi varit ett medelmåttigt land i detta avseende bland EU-15-länderna.

Sveriges nuvarande BNP är cirka 4 600 miljarder. De 2 till 3 BNP-procenten som Sverige dragit ner det sociala skyddet med, jämfört med vår tidigare nivå och med vad länder som Frankrike, Danmark och Finland satsar idag, motsvarar cirka 100-150 miljarder per år. 

Med andra ord – om Sverige gav lika mycket ekonomiskt utrymme som förr till socialt skydd, så skulle det finnas rejäla resurser att både förbättra pensionerna och möta den demografiska utmaningen.

Till sist kan man inte låta bli att notera att flera medlemmar av ”Delegationen för senior arbetskraft” hade viktiga roller vid införandet av dagens havererade pensionssystem och nedmonteringen av socialförsäkringarna.

Pär Lodin 
Journalist