Debatt: Tidö förstår inte vanliga människors livsvillkor

Arbetslösheten närmar sig tio procent och i välfärden genomförs nu stora uppsägningar inom såväl skola, vård och omsorg. Tusentals människor blir av med sina arbeten och många hushåll får en lägre inkomst.  

I det läget, mitt i en historisk lågkonjunktur, så väljer Tidöregeringen att genomföra en stor omläggning av a-kassan som för många kommer att innebära väsentligt lägre ersättningar.  

Redan idag får den som blir arbetslös räkna med en betydligt lägre ersättning än sin tidigare lön. Med regeringens nya regler blir skillnaden ännu större. 

A-kassan är en försäkring som den arbetande själv har finansierat, inte ett bidrag.  

För en heltidsanställd barnskötare med en lön på 28 300 kronor och som har varit medlem i a-kassan i minst 12 månader, innebär det att ersättningen sjunker till 70 procent. Det ger cirka 19 800 kronor i månaden efter 100 dagar, och cirka 18 400 kronor efter 200 dagar. Efter skatt ska man i genomsnitt leva på 13 300 kronor. 

Det är inte en försäkring värd namnet – och kom ihåg:

A-kassan är en försäkring som den arbetande själv har finansierat, inte ett bidrag.  

De nya reglerna slår särskilt hårt mot välfärdsarbetare som i allt för många fall har låga och oregelbundna inkomster – många arbetar ofrivillig deltid.  

I ett läge med extremt hög arbetslöshet är det orimligt att, som regeringen nu gör, utgå ifrån att människor behöver mer piska än morot i form av kortare ersättningsperioder för att komma i jobb snabbare.  

Det är inte hårdare tag som får folk i arbete – utan utbildning, möjligheter till omställning och en trygg och stabil a-kassa.   

Vi behöver en a-kassa och aktiv arbetsmarknadspolitik som fungerar för alla – som ger rimlig ekonomisk trygghet när man förlorar sitt arbete och som gör det möjligt att ställa om till ett nytt arbete.