Hoppa till innehållet

Bostadspolitik

Debatt: Nu ryker det tillfälliga bostadstillägget – vid sämsta möjliga tidpunkt

Bild: Shutterstock, skärmavbild Försäkringskassan (montage)

Dagens ETC

Det tillfälliga bostadstillägget tas bort – med sämsta tänkbara tajming. Levnadskostnaderna ökar och hushållens marginaler minskar. Då behövs mer stöd, inte mindre.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.
Kommentera

Den 30 juni försvann det tillfälliga tillägget i bostadsbidraget – mitt i en levnadskostnadskris där allt från hyror till matpriser ökat kraftigt de senaste åren. För ensamstående föräldrar, som redan kämpar för att få vardagen att gå ihop, innebär det ytterligare en ekonomisk smocka. Det tillfälliga bostadstillägget för barnfamiljer kom till under pandemin och har spelat en stor roll för många barnfamiljer. Nu finns det inte mer. 

Hyresgästföreningens senaste rapport visar att en ensamstående förskollärare med barn i dag har 36 procent mindre kvar i plånboken än för bara fyra år sedan. När hyrorna stiger – de senaste tre åren har hyrorna ökat med nästan 15 procent – och lönerna inte hänger med, är det de med minst marginaler som drabbas hårdast. Det handlar om hårt arbetande föräldrar som inte får vardagen att gå ihop, som inte har råd att betala för busskort, medicin eller barnens fotbollsskola.

Nu finns inte tillägget i bostadsbidraget mer och nu måste bostadsbidraget totalrenoveras. För det är på väg att helt avveckla sig självt. När bostadsbidraget infördes i slutet av 60-talet var tanken att det skulle vara ett stöd för ekonomiskt pressade barnfamiljer. Men idag har det urholkats intill närmast total utplåning. 1998 var det tio procent av befolkningen som fick bostadsbidrag, idag är vi nere på tre procent. När inkomstgränsen inte justeras blir det färre och färre som får ta del av bidraget. Fortsätter det så här är bostadsbidraget avskaffat om tio år.

På en utsatt bostadsmarknad drabbas kvinnor – särskilt ensamstående mammor – hårdast. Kvinnor har i genomsnitt lägre inkomster, jobbar oftare deltid och har otryggare anställningar. Många tvingas till trångbodda, dyra och osäkra boenden. Brist på kötid och utsatt ekonomi gör att många hänvisas till nyproduktion eller otrygga andrahandslösningar – där hyrorna är högst. Det skapar en sorts ond cirkel: lägre och otryggare inkomster ger sämre boendevillkor, vilket minskar möjligheterna att bygga upp trygghet och en buffert. I värsta fall blir bostadsbristen ett hinder för att lämna en destruktiv relation. 

Att ta bort bostadsbidragets tillägg mitt i en levnadskostnadskris är inte bara dålig politik – det är kortsiktigt och dumsnålt. Det tvingar familjer att snåla ännu mer med mat och andra nödvändigheter för att i nästa skede behöva låna pengar som man sedan får problem att betala tillbaka. Resultatet: betalningsanmärkningar och i värsta fall vräkningar.  

Vi behöver ett bostadsbidrag som ser verkligheten i ögonen och som går att lita på. Och vi behöver det nu – innan ännu fler barn växer upp i ett samhälle som lämnar dem och deras föräldrar i sticket. 

Martin Hofverberg, chefekonom Hyresgästföreningen Bild: Filippa Ländin

Ämnen i artikeln

Kommentarer

Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler. Läs reglerna innan du deltar i diskussionen. Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.