Debatt: Miljöpartiet: Cementa kan inte fly från sitt eget ansvar

Sommaren har gett oss två nyheter som tillsammans bör fungera som en rejäl väckarklocka. IPCC har utlyst en ”code red” för klimatet och debaclet kring Cementa har avslöjat att svensk byggsektor är sårbart beroende av en ohållbar resurs med svaga framtidsgarantier. När behovet av handling är som störst, tycks det dessvärre finnas en utbredd liknöjdhet inom industrin.

Bygg- och fastighetssektorn står för en femtedel av klimatutsläppen i Sverige och orsakar även stora utsläpp globalt. Sedan 90-talet har diskussionen om hållbart byggande varit omfattande, men sett till de totala utsläppen från byggande och renovering har inte mycket hänt.

FN:s klimatpanel konstaterade redan för flera år sedan att det skulle krävas “skyndsamma och genomgripande förändringar vars motstycke saknas i historien”, för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.

Byggföretagen har tagit fram en färdplan för att vara klimatneutrala år 2045. Nu måste planerna verkställas. Idén om grön betong kan inte användas som ursäkt att köra på i gamla hjulspår. 

I debatten om Cementa har röster höjts om att miljölagstiftningen är för stark och produktionen av cement bör gå före miljö, natur och vattenresurser. Det är häpnadsväckande! Både Sveriges och EU:s miljölagstiftning ska skydda människors hälsa och miljön. Att riskera tillgången och kvaliteten på grund- och dricksvattnet är att riskera förutsättningarna för människor att kunna verka och bo på Gotland.

Sedan miljöarbetet startade har våra motståndare felaktigt målat upp en konflikt mellan ekonomi kontra klimat och miljö. Genom årtionden har miljön offrats för att rädda jobb, men klimatlarmen slår med all tydlighet fast att hållbar utveckling som kan säkra miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet tillsammans är vägen framåt.

Att orsaka ännu mer allvarlig vattenbrist på Gotland skapar inte nya jobb, tvärtom. Sverige ska istället skapa gröna jobb med hjälp av vår offensiva klimatomställning, med ett högt ställt miljöskydd.

Nu krävs att byggbranschen går från ord till handling. Regeringen har beslutat om gröna krediter, ett helt nödvändigt steg i rätt riktning för en storskalig förändring. Nästa år införs dessutom krav på klimatdeklarationer för alla nya byggnader. Men det räcker inte.

Framåt vill vi: 

• Skydda grundvattnet och motverka vattenbristen 

• Främja lokaldelning och underlätta omvandling från exempelvis kontor till bostäder.

• Införa en maxgräns för hur stor klimat- och miljöpåverkan en ny byggnad får ha under hela sin livscykel. 

• Växla upp återanvändning av byggkomponenter och återvinning av byggmaterial till en industriell skala.

• Sätta som nationellt mål att minst hälften av alla flerbostadshus 2025 ska byggas med trästomme.

• Upprätta en grön investeringsbank som kan utfärda lån till stora klimatinvesteringar.

När företag, politiker och andra aktörer utformar nya åtgärder för klimatomställningen bör de ha för vana att ställa sig frågan: Är detta exempel på en ”skyndsam och genomgripande förändring vars motstycke saknas i historien”? Blir svaret nej, är åtgärden helt enkelt inte tillräcklig. Det krävs handling och resultat – nu!

Amanda Palmstierna (MP), talesperson för cirkulär ekonomi

Emma Hult (MP), bostadspolitisk talesperson

Karolina Skog (MP), ekonomiskpolitisk talesperson

Maria Gardfjell (MP), miljöpolitisk talesperson