Debatt: Medborgarlönen skymmer diskussionen om samhället

Är medborgarlön verkligen det bästa sättet att uppnå en rimlig levnadsstandard för alla och hur skulle den fungera i praktiken? Om den skapar social rättvisa, hur kan det då komma sig att nyliberaler som Milton Friedman förespråkade den? Hans version har kallats negativ inkomstskatt och innebär att personer som tjänar under en viss nivå skulle få bidrag i stället för att betala skatt. Det bidraget skulle få folk att söka individuella marknadslösningar för sina olika problem och staten att sluta bedriva socialpolitik. Han menade att det skulle bli billigare och stärka marknaden på politikens bekostnad. Gemensamma demokratiskt fattade beslut var inte något som Milton Friedman förespråkade.

En annan som förespråkar medborgarlön är Guy Standing. I förordet till sin bok Prekariatet skriver han att prekariatets framväxt riskerar ”att driva samhället mot en infernopolitik”. I kapitlet med rubriken ”En paradispolitik” tar han upp det han kallar grundinkomst. Som exempel på hur den kan finansieras tar han upp den norska oljefonden, som han menar kan lägga ”grunden för en kapitalfondsmekanism som skulle kunna användas för att finansiera en modest grundinkomst, oavsett vad man väljer att kalla den”.

Det här är minst sagt häpnadsväckande! Likt de väldigt mycket mindre svenska AP-fonderna, medverkar den norska oljefonden till att blåsa upp priserna på värdepapper på världsmarknaden. Guy Standing förespråkar alltså att man ska finansiera denna grundinkomst genom att spela på det globala kasinot, där jakten efter så höga vinster som möjligt driver på den utveckling mot de osäkra arbetsvillkor som han kallar infernopolitik!  

Medborgarlön är också något som regeringen Sipilä i Finland intresserar sig för. Den har gett Finlands motsvarighet till Försäkringskassan i uppdrag att presentera en utredning om det går att ge alla medborgare upp till 800 euro i månaden skattefritt. Utredningen ska landa i ett mindre försök 2017–2018 och sedan utvärderas året därefter. Enligt förslaget ska medborgarlönen ersätta alla bidrag och betalas till alla vuxna oavsett om de har en annan inkomst. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Den finska regeringen, som har Anders Borg som rådgivare, genomför nu ett hårt nedskärningsprogram som tvingat fackföreningsrörelsen att gå med på kraftigt sänkta löner och försämrade arbetsvillkor. Arbetslösheten ligger på rekordnivåer. Förespråkarna för medborgarlön menar att denna skulle förenkla socialförsäkringssystemet och samtidigt uppmuntra arbetslösa att ta tillfälliga jobb. Det påstås att arbetslösa inte tar lågbetalda, tillfälliga jobb med osäkra villkor eftersom deras bidrag skulle kunna minska. Den typen av jobb, tror dessa förespråkare att arbetslösa skulle ta om de fick en medborgarlön som var oberoende om de arbetar eller ej. 

Det finansiella informationsföretaget Bloomberg har räknat ut att det skulle kosta 46,7 miljarder euro att ge varje vuxen finländare (cirka 4,9 miljoner människor) en medborgarlön på 800 euro i månaden. Det ska jämföras med att den finska regeringen beräknar att statens inkomster 2016 kommer att uppgå till 49,1 miljarder euro. 

Den finska medborgarlönen ska vara lika för alla vuxna och inte gälla barn. Hur rättvist blir det? Vad händer med den ensamstående trebarnsmamman, som har alla skäl att jobba kortare arbetsdagar för att hinna med sina barn och samtidigt betydligt högre levnadsomkostnader än en ensamstående utan barn? Och vad händer med folk som har en funktionsvariation som gör att de behöver hjälp och mediciner, vars kostnader överstiger medborgarlönen.

Hur byggs ett inkluderande samhälle? Det är svårt att få klarhet i vilken samhällspåverkan medborgarlön syftar till. Socialpolitiken verkar bara handla om att den enskilde individen får pengar i handen att använda på marknaden. Det liknar alltför mycket liberalernas osynliga hand som ordnar allt till det bästa utan att någon riktigt vet hur det går till.    

Frågan om makten och hur samhället ska organiseras lämnas obesvarad. Samhällsekonomin handlar inte bara om personliga inkomster och hur de används. Den kan inte bara styras utifrån marknadskonsumtion. Frågan om produktionen och hur den ska organiseras är också viktig, speciellt nu i klimatkrisens tidevarv när vi inser att jordens resurser inte är oändliga. Hur ska de användas på bästa sätt? Hur fördelar man det nödvändiga arbetet?

Vad ska produceras? Ska produktionsresultatet bara fördelas i form av pengar? Sjukvård, skola och fria resor i regionaltrafiken är exempel på sådant som kan vara fria förmåner som fördelas enligt principen ”åt var och en efter behov”.

Diskussionen om medborgarlön skymmer diskussionen om vilket samhälle vi vill ha och hur ekonomistyrningen ska organiseras. 

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.