Debatt: Livsviktigt att EU:s ledare synkar med medborgarna

Från eskalerande spänningar i Taiwan till ömsesidiga anklagelser om spionage – relationen mellan Kina och USA har nått sin lägsta punkt på flera år och visar inga tecken på förbättring. När Europa brottas med utsikterna till en militär konfrontation mellan de två nationerna, Rysslands pågående krig mot Ukraina och fortsatta störningar i de globala försörjnings­kedjorna efter covid-19, utsätts EU-ledarna för allt större påtryckningar att omdefiniera blockets utrikespolitik. Det första året av kriget mot Ukraina har visat att enade principer inte lätt kan omsättas i en smidig politik.

En ny stor opinionsundersökning från European council on foreign relations,ECFR, som genomfördes i elva EU-­medlemsstater, bekräftar att kriget i Ukraina har haft en djup inverkan på medborgarnas uppfattning om den globala ordningen och vad som väntar i framtiden. Den visar att EU:s ledare kommer att stå inför en viktig utmaning när de försöker utforma en enad utrikespolitik: att följa den allmänna opinionen vid en tidpunkt då förtroendet för regeringen och institutionerna är lågt, samtidigt som man fattar impopulära men nöd­vändiga beslut. För att göra det måste de förstå vad som motiverar allmänheten och kommunicera tydligt om framtiden.

Undersökningen visar att Europas förhållande till Ryssland har genomgått en verklig vändpunkt, både för de europeiska ledarna och för den allmänna opinionen. Andelen svarande som ser Ryssland som Europas ”rival” eller ”motståndare” har ökat från omkring en tredjedel till nästan två tredjedelar under loppet av två år – ett tecken på att EU-ledarna och deras väljare är i samklang.

De europeiska ledarna har ett tydligt mandat för en politik som syftar till att skapa europeisk ­säkerhet, inte med Ryssland – utan mot Ryssland.

Men undersökningen visar också att skillnaderna om EU:s framtida förhållande till Ryssland är djupa. Medan Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har antytt att han skulle vara öppen för att återuppta de ekonomiska förbindelserna med Ryssland om landet upphör med sin aggression, har Polens premiärminister Mateusz Morawiecki uttryckt en ovilja att normalisera förbindelserna med en kriminell regim. ­ECFR:s undersökning visar att 39 procent av de polska respondenterna vill avsluta alla relationer med Ryssland efter kriget, medan en fjärdedel av tyskarna (26 procent) är villiga att återuppta ett fullständigt ekonomiskt samarbete.

Detta utgör ett potentiellt problem för EU:s ledare på medellång till lång sikt, och tyder på att de, om de ska kunna bygga upp och upprätthålla en enad ­utrikespolitik, kommer att ­behöva dra nytta av områden som skapar samförstånd.

Att vårda nära förbindelser med USA och samtidigt vidta åtgärder för att öka den europeiska självförsörjningen kommer sannolikt att få stöd, med tanke på att tre fjärdedelar av de europeiska medborgarna nu anser att Europa behöver sin egen försvar­skapacitet. Även om de i stort sett stöder det transatlantiska förhållandet, där cirka 30 procent av européerna ser USA som en ”allierad” och 40 procent USA det som en ”nödvändig partner”, betraktar de inte den starka inblandningen från Joe Bidens administration i Ukraina som ett tecken på att USA alltid kommer att skydda Europa.

De europeiska medborgarna vill ha en utrikespolitik som är mindre beroende av andra aktörer och deras beslut. Detta åter­speglas också i det faktum att Europas upplevda närhet till USA inte leder till en vilja att stödja USA mot Kina i en hypotetisk konflikt om Taiwan. I händelse av militära fientligheter mellan dessa två supermakter, fann ECFR att bara en fjärdedel av de tillfrågade européerna skulle föredra att ta USA:s sida, medan mellan 49 procent (Sverige) och 80 procent (Österrike) anser att EU bör undvika varje direkt roll och inta en ”neutral” hållning.

Den rådande uppfattningen i nästan alla länder som deltog i undersökningen är att Kina är en ”nödvändig partner”. Emmanuel Macrons påstående att Europa inte bör dras in i kriser ”som inte är våra” efter hans besök i Beijing nyligen har orsakat en motreaktion bland europeiska allierade, men det återspeglar exakt den europeiska allmänhetens inställning. Samtidigt har européerna uttryckt att de vill minska Kinas ekonomiska inflytande på kontinenten. 65 procent av alla tillfrågade sa att de var emot kinesiskt ägande av viktig infrastruktur i Europa, till exempel broar och hamnar.

Att hantera allmänhetens förväntningar och värva stöd för de svåra strategiska beslut som väntar kommer sannolikt inte att bli lätt för de europeiska ledarna – inte ens när det gäller politik som bygger på ett relativt samförstånd. En oroande insikt från undersökningen är att 60 procent av de europeiska väljarna inte känner sig hörda av sina ledare när det gäller utrikespolitiken. Att återupprätta förtroendet hos väljarna och införa samråd för att inkludera allmänheten i beslutsfattandet är nödvändigt för att förhindra ytterligare besvikelse över institutionerna och de politiska partierna.

I samband med detta bör EU:s ledare vara medvetna om att ­européernas åsikter om den framtida utrikespolitiken verkar grunda sig på mycket optimistiska scenarier. På frågan om Donald Trump kan bli omvald svarade över 60 procent av de tillfrågade i de elva länderna att det är ett osannolikt eller mycket osannolikt scenario. 53 procent av de tillfrågade anser detsamma om en militär konfrontation mellan USA och Kina.

Med tanke på hur ofta politiska händelser med destruktiva konsekvenser som man trodde var högst osannolika har inträffat på senare tid bör europeiska ledare inleda en aktiv dialog med sina medborgare för att förbereda dem på olika geopolitiska scenarier och svåra beslut och informera dem om farorna med passivitet.

Genom att förstå var och hur väljarna kan övertygas kan de skapa en väg framåt.