Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Läget för tåggodset är katastrofalt

Bild: Foto: Johan Nilsson/TT

ETC nyhetsmagasin.

Regeringen har satt målet fossilfria transporter till 2045. Järnvägen är redan eldriven. Ändå tycks inte en satsning på den att komma att övervägas i regeringens årliga handlingsplan för klimatet (som ska komma nu i mars), enligt en redovisning från Naturvårdsverket i november
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC nyhetsmagasin som står för åsikten.

Långvarig underfinansiering av järnvägen har gjort att det är fullt på spåren, och att fler tåg inte får plats. Kapaciteten har ytterligare minskats av att banor, mötesspår, sidospår och stickspår har rivits. Merparten av de stora infrastruktur­investeringarna möjliggör inte ökad järnvägstrafik.

Godstrafiken med tåg missgynnas av staten och utsätts för oschysst konkurrens av utländska lastbilar och chaufförer som inte betalar skatt till Sverige. Den tunga lastbilstrafiken betalar inte sina kostnader för vägslitage, olyckor och luftföroreningar. Däremot får järnvägen betala ökade banavgifter trots den dåliga standarden. Järnvägen får betala dyrt för växlar och stickspår till industrier, något som lastbils­trafiken slipper för sina anslutningar.

Nu ska vägarna rustas till klass BK4 för 12 miljarder kronor, så att de kan ta emot monsterlastbilar på upp till 74 ton. Med dagens orättvisa förhållanden innebär det att radien inom vilken lastbilarna kan erbjuda lägre priser utvidgas till 100 mil, så att det inte finns sträckor kvar där järnvägen kan konkurrera.

Samtidigt ska det satsas 30 miljarder kronor på att införa ett signalsystem med signaler i loket (ERTMS nivå 2), i stället för vårt nuvarande ATC, med signaler efter banan som redan har standard för ERTMS nivå 1. Införandet av ERTMS nivå 2 i Danmark har gått i stå på grund av tekniska problem och Tyskland har skjutit på införandet. Trafik­verket har senarelagt genomförandet, för att ge tågåkerierna respit för att skaffa utrustning i loket. Men starten sker fortfarande 2021 och Alvesta–Nässjö-sträckan, som ligger på Södra stambanan, skall ha ERTMS redan år 2023. Tågen måste då vara utrustade med ERTMS om de ska köra där och på hela Södra stambanan, eftersom Trafikverket hävdar att man inte kan ha bägge systemen samtidigt, vilket inte är sant; Över Öresundsbron kan man exempelvis köra med båda systemen. Det innebär också att det inte går att korsa stambanan om man inte har ERTMS, vilket är det kraftfullaste slaget hittills mot tåggodset, eftersom Sverige då blir indelat i för små tårtbitar för att det skall vara meningsfullt köra tåggods.

En stor del av statens trafikbudget går i stället till infrastrukturprojekt som inte gynnar järnvägen särskilt mycket. Varken ERTMS eller Västlänken, järnvägstunneln under Göteborg eller Förbifart Stockholm ger någon trafikantnytta värd pengarna. Västlänken är ännu beräknad till 30 miljarder kronor, den senare nu fyra år försenad och uppräknad till 35 miljarder kronor.

Ett höghastighetsnät skulle öka kapaciteten på de gamla stambanorna två- till trefalt genom jämnare hastigheter där. Men det motarbetas av Trafikverket med hjälp av en trafik­analysmodell och  prognoser som är baserade på felaktiga antaganden. Höghastighetsbanor utomlands visar dubbelt så hög resevolym jämfört Trafikverkets höghastighetsmodell. Det blir nog av i alla fall, eftersom det är så lönsamt att det inte behöver anslag utan kan lånefinansieras fullt ut. Men Trafikverkets fördröjningstaktik gör att det tar tid och ger dyra byggen.

I väntan på höghastighetsnätet finns det många smååtgärder till lågt pris som kan öka kapaciteten: fler och längre mötesspår som tillåter samtidig infart, kortare blocksträckor genom fler repeter­ baliser, ändrad signalering, ökade tillåtna hastigheter för godståg och justerad spårgeometri i kurvor.

Banavgifter bör sänkas, inte höjas, så länge standarden är så dålig som nu. Införande av ERTMS och 74-tonslastbilar bör stoppas tills järnvägsnätet upprustats. Växlar till stickspår bör slippa särskilda avgifter. Trafikverkets byråkrati bör minskas. Nu tar det fem arbetsdagar för att få ett tågläge. Att byta bromsar till kompositblock ges bidrag till i Europa, men inte i Sverige. Skall ERTMS införas bör tågoperatörerna få bidrag för utrustning i loket. Inga ytterligare järnvägsnedläggningar bör få ske. I stället bör det ske upprustning och spår till industrier elektrifieras.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

00:00 / 00:00