Opinion
Debatt: Kvinnorna som bär oss genom corona förtjänar högre lön
Dagens ETC.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.
Solidariteten och gemenskapen i det svenska samhället har i allra högsta grad synliggjorts under pågående kris. Så även svagheten och sårbarheten i vårt samhälle, som till exempel ojämställdheten mellan könen. I den pågående pandemin har kvinnor till stor andel varit de som stått i frontlinjen och tagit stora hälsorisker. Kvinnodominansen i den offentliga sektorn har under coronakrisen lett till att (dessa) kvinnor till stor del har blivit klistret som håller ihop samhället. Det har varit helt nödvändigt för att den strategi som Sverige valt – att undvika nedstängning och ha ett öppet samhälle – skulle vara framgångsrik.
Insatsen har inte bara varit avgörande inom vården utan även inom äldreomsorg och förskola/skola. Utan dessa personer hade möjligheten för oss andra att fortsätta jobba och hålla igång andra delar av samhället och ekonomin försvårats ytterligare. Jag ser fram emot den dag då vi slipper lyfta frågor ur ett genusperspektiv till följd av brister, men tyvärr krävs det fortfarande att vi i alla skikt av vårt samhälle analyserar skeenden med fokus på detta. Både innan, under och efter coronakrisen.
Till vardags står kvinnor för en stor del av det obetalda arbetet i hemmet. Vi ser fortfarande en ojämn könsmaktsordning och färre kvinnor i beslutstagande positioner. Enligt ny statistik från SCB går merparten av kapitalinkomsterna till män. För att vara mer exakt är 71 procent av kapitalinkomsterna mäns. Detta riskerar inte bara leda till lägre möjlighet för kvinnor att påverka i samhället och näringslivet utan även fortsatta strukturella löneskillnader mellan könen.
Det som sker i toppen av samhället och näringslivet bryts ner till påverkan på individnivå; nämligen dess påverkan på kvinnors privatekonomi och lägre pensioner med stigande ålder. Kvinnor får omkring 40 procent mindre i pension än män. En anledning till det är kvinnors lägre löner som också innebär mindre pensioner. Män har 28,5 procent högre pensionsgrundande inkomst och har i genomsnitt fler antal år med pensionsgrundande inkomst, enligt Pensionsmyndigheten. Kalla det för livsval, men det är svårt att i allt för stor utsträckning avvika från normen – att det fortfarande är kvinnan som sörjer för tryggheten i familjen och den fortsatt ojämställda fördelningen av ansvaret för föräldraledighet och barnen. Kvinnor har fortfarande en större andel sjukfrånvaro och jobbar i större utsträckning deltid.
Vi har ännu inte sett de långsiktiga effekterna av coronakrisen och längre fram blir jämställdhet ett medel som inte bara bidrar till att humankapitalet används mer effektivt utan bör vara den enda vägen för en långsiktigt hållbar utveckling och en del i all samhällsplanering.
Det är dags att vakna upp och inse att vi inte kommit så långt i jämställdheten som vi tror och att det i ett hållbart samhälle krävs en större insats. Utan jämställdhet riskerar den ekonomiska tillväxten inte kunna återhämta sig fullt ut ens när krisen är över.
