Debatt: Kärnkraften är så olönsam att den kommer avveckla sig själv

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

I dag har det gått fem år sedan den fruktansvärda kärnkraftskatastrofen i Fukushima inträffade. Kärnkraftens framtid är återigen en aktuell fråga med anledning av Energikommissionens pågående arbete. Kommissionen, där alla riksdagspartier ingår, har som uppdrag att till årsskiftet lämna ett underlag till en bred politisk överenskommelse om energipolitiken. Lönsamhetsproblemen för kärnkraften innebär emellertid att kärnkraften sannolikt kommer att avveckla sig själv. De beror framför allt på följande tre omständigheter:

• Elpriset är lågt och kommer att fortsätta sjunka. Marknadens låga elpris beror på att utbudet av el är större än efterfrågan. I dag är priset cirka 20 öre per kilowattimme (kWh) och det tioåriga terminspriset på elbörsen Nordpool är endast 18 öre/kWh. Det finns ingenting i dag som tyder på att elpriset är på väg upp. I takt med ökad andel förnybar el i ledningarna kommer marginalkostnaden för ny el tvärtom att minska. Det gynnar energiintensiv industri och hushåll, som får allt lägre elkostnader, men innebär lägre intäkter för elproducenter.

• Höjda säkerhetskrav efter Fukushima. En av orsakerna till att olyckan i Fukushima blev så katastrofal var att kylningen av härden slogs ut. Nya EU-krav på ökad säkerhet innebär att alla reaktorer måste ha oberoende härdkylning senast 2020, vilket kostar cirka 2 miljarder kronor per reaktor. Detta krav är huvudorsaken till att de äldsta reaktorerna kommer att läggas ned. Investeringen lönar sig inte med den begränsade kvarvarande livslängden för reaktorerna.

• Produktionskostnaderna överstiger försäljningspriset. Att producera kärnkraftsel kostar enligt OKG cirka 30 öre per kWh, inklusive effektskatten på kärnkraft. Försäljningspriset är som sagt för närvarande endast cirka 20 öre. Effektskatten har i debatten framhållits som en ”straffskatt” på kärnkraft. Men även om effektskatten på cirka 7 öre per kWh tas bort skulle förlusten ändå vara 3 öre per kWh. Flera kärnkraftverk går alltså med förlust, med eller utan effektskatten. Därför är det felaktigt att tro att bara om kärnkraften slipper effektskatten så kommer den att ha en framtid i Sverige. 

Oberoende skatter och avgifter är den tekniska livslängden för de befintliga svenska kärnkraftsreaktorerna begränsad. Och med de låga elpriserna i åtanke är det orimligt att tro att ny kärnkraft någonsin kan bli lönsam i Sverige utan subventioner. Erfarenheter från pågående nya kärnkraftsbyggen i Europa visar också att ny kärnkraft kan kosta en krona per kWh att bygga, vilket är fem gånger så mycket som det pris producenterna i dag får på elbörsen. 

Naturskyddsföreningen anser emellertid att det är marknadsmässigt logiskt att effektskatten successivt tas bort. Skatter bör i möjligaste mån ha en miljöstyrande effekt, och därför är det bättre att ta ut skatt på elanvändningen, som styr mot energieffektivisering, än att lägga fasta skatter på elproduktion. Förutsättningen för att effektskatten ska slopas är emellertid att elbolagen ska börja stå för sina fulla miljökostnader och risker. Det är framför allt två marknadsmisslyckanden som behöver rättas till:

• Reaktorägarna måste ta ett större ekonomiskt ansvar vid en olycka. Olyckan i Fukushima uppskattas ha kostat samhället cirka tusen miljarder kronor. I dag måste reaktorägare i Sverige försäkra sig för att kunna betala kostnader motsvarande enbart 3,5 miljarder kronor vid en eventuell olycka. 2010 gav riksdagen regeringen mandat att införa ett så kallat obegränsat skadeståndsansvar för ägare av svenska kärnkraftverk. Lagen har ännu inte trätt i kraft. Försäkringskravet på bolagen uppgår dessutom till endast 12 miljarder kronor, d.v.s. en bråkdel av den eventuella kostnaden av en olycka. För att skydda skattebetalarna från enorma kostnader bör beloppet successivt höjas till åtminstone 100 miljarder kronor.

• Kärnavfallsavgiften är för låg. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten bör avgiften till den så kallade kärnavfallsfonden, som har till uppgift att finansiera avfallshanteringen och demonteringen av uttjänta reaktorer, höjas från dagens cirka 4,1 öre till 5,5–6,7 öre per kWh. På så vis kan det säkerställas att notan inte hamnar hos skattebetalarna i slutändan. Avgiften kan behöva höjas ytterligare. 

Det är dags att lämna skendebatten om att effektskatten bär skulden till kärnkraftens lönsamhetsproblem. Fasa i stället ut den och se till att kärnkraften betalar fullt ut för sina miljökostnader. Och fokusera på att utveckla ett helt förnybart elsystem. Så bör Energikommissionens underlag till uppgörelse se ut.