Debatt. .

2014-11-28 06:45
Stora livsmedelsföretag har tagit sig an begreppet och börjat konkretisera klimatåtgärder som bygger på dagens ohållbara industrijordbruk. Det saknas tydliga riktlinjer för vad som kan – eller inte kan – kallas ”klimatsmart”, skriver debattörerna.  Bild: Jimmy May
Stora livsmedelsföretag har tagit sig an begreppet och börjat konkretisera klimatåtgärder som bygger på dagens ohållbara industrijordbruk. Det saknas tydliga riktlinjer för vad som kan – eller inte kan – kallas ”klimatsmart”, skriver debattörerna.

Jordbruksindustrins falska lösningar på klimatkrisen

Den 1–12 december arrangeras COP 20, FN:s 20:e klimatkonferens, i Lima, Peru. Ett hett ämne under mötet kommer att vara jordbrukets negativa effekter på miljö och klimat. FAO, Världsbanken och flera privata aktörer förespråkar ett nytt ”klimatsmart” jordbruk, som i själva verket bygger på dagens ohållbara jordbruksmodell, skriver flera organisationer.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Klimatförändringar utgör ett globalt problem som inte respekterar nationella gränser och som påverkar oss alla. Hårdast drabbas redan utsatta samhällsgrupper, som Latinamerikas urfolk och småbrukare, trots att de bär ett mycket mindre ansvar för den globala uppvärmningen. Historiskt och även idag använder de mer hållbara metoder för livsmedelsproduktion som visar stor naturhänsyn, och motsätter sig dagens storskaliga jordbruksmodell.

Jordbruket är en av våra största klimatbovar. Kött- och mejeriindustrierna står enligt flera stora FN-rapporter för större utsläpp av växthusgaser än hela transportsektorn. Enligt FN:s före detta specialrapportör om rätten till mat, Olivier De Schutter, ökar dagens industrijordbruk också bönders sårbarhet för klimatförändringar då deras matproduktion slås ut av monokulturer och omfattande besprutning av bekämpningsmedel.

Men jordbruket är också nyckeln till en hållbar utveckling. FAO och Världsbaken lyfter jordbrukets potential för att mildra global uppvärmning och föreslår satsningar på det de kallar ”klimatsmart jordbruk”. Det presenteras som en trippelvinst: en lösning på den globala uppvärmningen, ett sätt för bönder att anpassa sig till klimatförändringarna, och ett sätt att öka resurserna för småbrukare världen över.

Med klimatsmart jordbruk ska världens bönder använda jordbruksmetoder som är anpassade till svårare produktionsförhållanden och samtidigt minskar jordbrukets utsläpp. Idén är bra i teorin, men stora jordbruks -och livsmedelsföretag har tagit sig an begreppet och börjat konkretisera klimatåtgärder som bygger på dagens ohållbara industrijordbruk. Det saknas tydliga riktlinjer för vad som kan – eller inte kan – kallas ”klimatsmart”. I september i år arrangerade FAO det första mötet för den globala alliansen för klimatsmart jordbruk (GASCA). I denna allians ingår flera aktörer med direkta band till jordbruksindustrin, däribland jordbruksföretaget Syngenta och McDonalds.

En viktig del i FAO:s och Världsbankens ”klimatsmarta jordbruk” handlar om att överföra koldioxid från atmosfären ner i marken genom att gräva ner skörderester och annat organiskt material i jorden. Småbrukarrörelsen CLOC/Vía Campesina pekar på flera risker med detta. För att lagra större mängder koldioxid i marken krävs ett plöjningsfritt jordbruk. Problemet med ett sådant jordbruk är att bekämpningsmedel används, istället för plöjning, för att bekämpa ogräs, vilket drabbar den biologiska mångfalden i odlingslandskapet och närliggande odlingar. Det här öppnar för en ökad försäljning av GMO-grödor med hög tålighet för bekämpningsmedel. Det som presenteras som något nytt och klimatsmart riskerar alltså att bli mer av samma ohållbara jordbruksmodell.

Parallellt med COP 20 arrangerar CLOC/La Vía Campesina och andra folkrörelser ett toppmöte mot klimatförändringar. Där kommer viktiga klimatfrågor som småskalig matproduktion, lokal konsumtion och alternativa världsuppfattningar att lyftas upp. Dessa frågor är centrala i kampen för matsuveränitet – ett centralt koncept bland världens småbrukar – och urfolksrörelser som innefattar rätten till självförsörjning och folks rätt att själva bestämma över sin matproduktion och konsumtion.

Vi hoppas att den svenska regeringens delegation tar intryck av diskussioner och förslag på lösningar som presenteras på det parallella forumet och verkar för en verkligt klimatsmart global livsmedelsproduktion. En sådan måste prioritera lokal småskalig matproduktion baserad på agroekologi och vegetabilisk mat framför ett jordbruk som baseras på monokulturer, storskalig djuruppfödning, stor giftanvändning och export. Världen behöver inte fler falska lösningar.

Annelie Andersson, ordförande Latinamerikagrupperna

Ellie Cijvat, ordförande Jordens Vänner

Samuel Jarrick, talesperson Klimataktion