Hoppa till innehållet

Barn

Debatt: Internet får inte vara en frizon för förövare

Bild: Shutterstock, Press (montage)

Dagens ETC.

Nära var tionde tonårstjej har utsatts för betalda sexuella övergrepp, visar en ny Sifo-undersökning. Många av brotten sker online. Utbyggnaden av den digitala infrastrukturen är livsviktig för Sveriges framtid, men många missar att uppmärksamma de som drabbas negativt av utvecklingen.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

En ny Sifo-undersökning genomförd på uppdrag av ChildX visar på omfattningen av utsattheten för sexuell exploatering bland barn och unga. Förutom att nära var tionde tonårstjej varit utsatt har sju procent av de tillfrågade tjejerna fått ersättning för att skicka sexuellt material på Snapchat. 

Sifo-undersökningen genomfördes i oktober 2023 och besvarades av 1001 personer mellan 15 och 19 år, motsvarande ett representativt snitt av befolkningen i de åldrarna. 

Alltför få vuxna känner till hur pass utbrett problemet är, men vi står inför en verklighet som kräver kraftfulla åtgärder.

Precis som med alla former av sexuellt våld är tjejer mer utsatta, och att bara få frågan om att skicka nakenbild eller att utföra sexuella handlingar mot ersättning innebär en kränkning. Det finns mycket skam och skuld kopplat till utsattheten, och tyvärr tenderar både vuxna i barnets närhet och inom vård och stödsystemet att lägga ansvaret på barnet om de väl vågar berätta vad som hänt.

I veckan lanserade vi en kampanj som belyser ungas digitala utsatthet. Vår ambition är att lyfta frågan, informera barn och unga om att betalda övergrepp är ett brott, att den som blivit utsatt aldrig bär skuld och att det finns hjälp att få. Vi vill också upplysa föräldrar om hur utbrett problemet är och hur de kan prata om risker med internet tillsammans med sina barn. Övergreppen ökar på sociala medieplattformar som riktar sig till unga, och det är viktigt att vuxenvärlden involverar sig i barns digitala liv. 

Den senaste tiden har polisen larmat om den lavinartade ökningen av så kallade “exposekonton” där barn hängs ut med namn och nakenbilder på konton på sociala medier. Förövaren är ofta ett annat barn som förmått den utsatta att skicka nakenbilder. 

Barnrättsorganisationen Ecpat ställde frågor om exposematerial i en kampanj på sociala medier, och av de drygt 13.000 barn som svarade hade hälften besökt ett exposekonto. Det är skrämmande siffror. 

Den digitala anonymiteten kan vara viktig och befriande, men den gör det svårt att identifiera och straffa förövare. Det underlättar också för förövare att manipulera barn, som ofta tror att de pratar med en jämnårig. Groomare utnyttjar barns förtroende, vilket leder till ökad sårbarhet och risk för övergrepp.

Ett stort steg framåt för att skydda barn online.

Internetaktörer erbjuder en ny infrastruktur som möjliggör för förövare att utsätta barn och sprida övergreppsmaterial i stor skala. Ändå finns det inga lagar som kräver att sexuella övergrepp mot barn bekämpas på plattformarna. Därför är det viktigt med ett regelverk på internationellt nivå som säkrar att internetaktörer arbetar uppsökande för att hitta, förhindra och stoppa övergrepp av barn. Det skulle också tvinga plattformarna att snabbare stänga ner exposekonton. Ett stort steg framåt för att skydda barn online.

Internet är grundläggande i barns sociala liv, och kommer troligtvis bara att bli allt viktigare. Många unga hittar vänner för livet, kunskap, roliga klipp, tröstande guider och stödchattar. Men när barns närvaro på nätet ökar, ökar också förövares möjligheter att nå och utsätta barn på nätet. Därför är det oerhört viktigt med ett regelverk som kan bidra till ökad trygghet för barn. Internet får inte vara en frizon för förövare.