ETC Göteborg
Debatt: Hyresreglering orsak till låg rörlighet
ETC Göteborg.
Det är skribenten och inte ETC Göteborg som står för åsikten.
Svar på Thomas Martinssons ledare i ETC Göteborg #13 den 1 april.
Thomas Martinsson från HGF förfasas över att Fastighetsägarna vill ha en hyressättning som motsvarar hyresgästernas värderingar. Men det är inget kontroversiellt, utan är vad bruksvärdessystemet syftade till när det infördes. I stället är det HGF:s bristande ansvarstagande i hyresförhandlingarna som orsakat dagens svåra situation på hyresmarknaden, där gapet mellan hyresgästernas värderingar och de faktiska hyresnivåerna ökar för varje år. Följden är decennielånga köer, ombildningar till bostadsrätter och en omfattande svart hyresmarknad.
Trovärdigheten i HGF:s kritiserade Ramböll-rapport är låg. Högre trovärdighet har däremot statliga utredningar, IMF, OECD och EU som vid upprepade tillfällen kritiserat Sveriges hyresreglering. Hyresregleringen är en av de främsta orsakerna till varför rörligheten på den svenska bostadsmarknaden är bland de lägsta i Europa. Det bekräftas av regeringens egen expertmyndighet, Boverket. I en utredning från 2013 uppskattade verket att samhällskostnaderna för den bristande rörligheten, orsakade av hyresregleringen, uppgår till 10 miljarder kronor om året. Det motsvarar produktionskostnaden för 4 000 nya hyreslägenheter varje år. Problemet har dessutom tilltagit sedan dess.
HGF försvarar hyresregleringen med att den behövs för att motverka segregation och för att skydda hyresgästerna. Men några sådana effekter finns inte. I stället skyddar nuvarande system alla dem som redan har en bostad. Samtidigt missgynnas alla som inte har en bostad; unga som vill flytta hemifrån, gamla som vill sälja villan, de som vill flytta till annan ort för studier och jobb och alla andra som saknar 5–10 års kötid. Många drivs också i händerna på kriminella nätverk, medan trångboddheten och segregationen ökar. Det är anmärkningsvärt att HGF försvarar ett sådant system.
I vissa attraktiva lägen i Göteborg och Stockholm kan det ta 10–15 år att få möjlighet att hyra en lägenhet. Någon sådan motsvarighet finns inte i någon annan storstad i Europa. Att inte förstå hur det hindrar tillväxt och utveckling i Sverige är att blunda för verkligheten.
En fungerande arbetsmarknad kräver en fungerande hyresmarknad. Därför behöver hyresrätten nya spelregler. Naturligtvis ska det finnas ett starkt besittningsskydd och rättigheter för hyresgästen. Det ska också kopplas till en bostadspolitik som tar ett solidariskt ansvar för dem som under en tid i livet har det svårt ekonomiskt, men inte med en generell och konstant hyressubvention till alla.
Bostadsmarknaden behöver genomgripande, faktabaserade reformer – inte konspirationsteorier eller myter. Låt oss hoppas att politikerna nu ser detta och genomför en omfattande reformering och tar ett helhetsgrepp om förutsättningarna för såväl det ägda som det hyrda boendet. Dels så att fler kan ha någonstans att bo, men också för att fler ska kunna flytta dit det finns jobb och utbildning.
