Debatt: Höj kattens status – inför märkning

En viktig del i den nya djurskyddslagen är synen på hemlösa katter. Det framgår tydligt att katten är att räkna som ett djur som hålls av människan och därför ska omfattas trots eventuell hemlöshet. Det är numera också explicit förbjudet att överge djur.

Trots att Sverige ofta stoltserar med vad man brukar kalla ”världens bästa djurskyddslag” finns här mer än 100 000 hemlösa katter. Ideella djurhem gör dagligen stora insatser för att hjälpa dessa djur, men trots det är det en stor del av dessa katter som dör av svält eller fryser ihjäl. Katterna som överlever och får hjälp har ofta till exempel förfrysningsskador och sjukdomar orsakade av det hårda liv de tvingats leva.

Förutom lidandet för djuren innebär problemet med hemlösa katter att stora resurser tas i anspråk. Dels av myndigheterna som ansvarar för djurskyddsfrågor, dels av ideella föreningar som lägger ner enormt mycket tid och pengar på att hjälpa dessa katter.

Vi som arbetar med att hjälpa hemlösa katter, professionellt liksom ideellt, är överens om tre åtgärder för att minska problemet:

1. Kattens status behöver höjas.

2. Katter som går ute måste kastreras.

3. Alla katter måste ID-märkas och registreras.

Mot denna bakgrund är vi mycket positiva till det utredningsförslag som lades fram till regeringen hösten 2019 med förslag om att införa obligatorisk märkning och registrering av katter i lagtext.

Den enda remissinstans som avstyrkte förslaget var Jordbruksverket, som också är den myndighet som har det övergripande ansvaret för att upprätthålla ett gott djurskydd. Detta menar vi är anmärkningsvärt. Förslaget ökar kontrollmyndigheternas chans att kunna väcka åtal för de som faktiskt inte sköter sig. I dagsläget antas fritt springande katter vara hemlösa och sätts på katthem, eller i värsta fall avlivas direkt. Något som inte skulle ske om de var ID-märkta och registrerade. Att Jordbruksverket inte lyssnat på kontrollmyndigheterna och ideella organisationer, som arbetar praktiskt med dessa frågor dagligen, är problematiskt.

Flera av argumenten från Jordbruksverket har inte någon förankring i vetenskapen eller realiteten. Hundregistret i Sverige har idag stor efterlevnad. Detsamma skulle säkerligen ske med katter. Generellt leder lagstiftning till att folk förändrar sitt beteende. Både för att lagstiftningen får medial uppmärksamhet och når de som inte är särskilt insatta, men också för att det blir både en social och en ekonomisk press på att du måste sköta dig. Opinionen för märkning och registrering av katter är dessutom stark – genom åren har flera hundratusen namn lämnats över till ansvariga politiker med krav på en sådan lag.

Jordbruksverket menar även att det redan finns tillräckligt med problem i det befintliga hundregistret, som i utredarens förslag ska bli ett hund- och kattregister. Slutsatsen får inte bli att en obligatorisk märkning och registrering av katter är omöjlig. Kattförbundet Sverak har idag redan ett register och är beredda att ge stöd.

Vi hoppas innerligt att landsbygdsministern och övriga i regeringen verkar för att införa obligatorisk märkning och registrering av katter.

Camilla Bergvall

Förbundsordförande Djurens Rätt

Åsa Hagelstedt

Generalsekreterare Djurskyddet Sverige

Ewa Edström

Ordförande Svenska Kattskyddsförbundet (SVEKATT)

Eva Porat

Förbundsordförande Sveriges Kattklubbars Riksförbund (SVERAK)