Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Grundtrygghet är mer än pengar

”I samtal med personer som jobbar inom sjukvård och socialvård får jag veta att de knäcks av ständiga samvetskonflikter”, skriver Kerstin Eldh.
”I samtal med personer som jobbar inom sjukvård och socialvård får jag veta att de knäcks av ständiga samvetskonflikter”, skriver Kerstin Eldh. Bild: Bild: Björn Larsson Rosvall/TT

Dagens ETC.

”För att nå grundtrygghet krävs ett fungerande samhälle. Medborgarlönen gör inte arbetssituationen bättre för personalen inom sjukvården och därmed inte vården trygg.” Det skriver Kerstin Eldh i sitt svar på Christian Engströms replik i debatten om medborgarlön.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

I sitt svar på min debattartikel om medborgarlön skriver Christian Engström att den ska ge grundtrygghet. Grundtrygghet är jag också för, men när det gäller medborgarlön undrar jag hur vi säkerställer att de svagaste verkligen får det de behöver. Den summa som Christian Engström nämner, 8 333:- i månaden, är under EUs fattigdomsgräns på 10 800:-. Den räcker knappt till mer än hyran. Många människor behöver en omsorg som kostar mer än så. 

För att nå grundtrygghet krävs ett fungerande samhälle. Många tecken, till exempel de galopperade sjukskrivningstalen för psykisk ohälsa bland dem som jobbar i välfärden, pekar på att mycket haltar i vårt samhällsystem. I samtal med personer som jobbar inom sjukvård och socialvård får jag veta att de knäcks av de ständiga samvetskonflikter, som uppstår mellan önskan att göra sitt bästa för hjälpsökande och pressen från styrande, som inte lyssnar utan bara vill minska kostnaden. I den pressade situation som då uppstår får många behövande inte den vård de borde få. Medborgarlönen gör inte arbetssituationen bättre för personalen inom sjukvården och därmed inte vården trygg. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

De styrande ser inte att, när de minskar kostnaderna för den enskilda socialförvaltningen eller sjukhuset, så ökar de kostnaderna mycket mer för samhället i sin helhet. Det konkurrenstänkande och den fokusering på individer, som vi ständigt matas med gör att vi inte ser sammanhangen. 

Tillgången på bostäder är en väsentlig del i grundtryggheten. Den påverkas inte av att vi inför medborgarlön. Om vi däremot bestämmer oss för att använda oss av AP-fonderna för att investera i bostadsbyggande ökar vi möjligheterna för människor att hitta någonstans att bo. 

I AP-fonderna har vi en gemensam förmögenhet på cirka 1 000 miljarder som satsas bl.a. i fossila bränslen och miljöfarliga gruvor i Latinamerika. AP-fonderna jagar bara så stor avkastning som möjligt, utan att ta hänsyn till hur de påverkar samhällsekonomin. Det ser vi nu när det gäller nedläggningen Findus i Bjuv, där Första AP-fonden har ett stort innehav i ägarstrukturen.

De pensioner som betalas ut kommer inte från AP-fonderna utan från sociala avgifter och skatter som betalas av dem som jobbar nu. Om AP-fonder gör svenskar arbetslösa minskar alltså den del av statens inkomster som går till pensioner. 

Christian Engström förespråkar Milton Friedmans version av medborgarlön, en så kallad negativ inkomstskatt som bara betalas ut till dem som deklarerar för en inkomst under en viss nivå, Christian Engström nämner 8  333:-. Han vill finansiera den med att avskaffa dagens trygghetssystem och införa en enhetlig moms på 25 procent. 

Dagens trygghetssystem omfattar inte bara det som brukar kallas socialbidrag; det omfattar också barnbidrag, pensioner, sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar. Det finansierar dessutom en lång rad sociala verksamheter, som barnavårdutredningar, stöd åt personer med funktionsnedsättningar, familjerådgivning med mera. 

En hög enhetlig moms drabbar dem med låga inkomster hårdast, eftersom de måste lägga större delen av sina inkomster på livsmedel och hygienartiklar. Den amerikanske ekonomiprofessorn Michael Hudson, som står för motsatsen till Friedman, förespråkar att skatt i första hand ska läggas på förmögenheter, utdelningar på värdepapper och arv, det vill säga på rika personer. Det förespråkar inte Christian Engström. Och inte heller tar han upp hur vi ska kunna förhindra skatteflykt eller återta de 140 miljarder som Alliansen sänkte skatterna med. 

Grundtrygghet är så mycket mer än pengar. Vi måste diskutera värderingar och vad vi vill uppnå konkret. Idag styrs samhället av en Joakim von Anka-ideologi där allt som betyder något är att samla pengar på hög. 

Pengar är bara ett medel att distribuera det vi fördelar. Vad som kan fördelas bestäms av vad som produceras och hur vi organiserar samhället. Hur ska vi undvika att indoktrineras av reklamfolk att producera och köpa sådant som vi inte behöver och inte kommer att använda?

Den stora frågan hur vi bygger ett fungerande, ekologiskt hållbart och människovänligt samhället besvaras inte med medborgarlön! 

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

00:00 / 00:00