Debatt: Greklands ”återhämtning” har betalats av de fattiga

Efter åtta år av åtstramningar har Greklands ekonomi krympt med en fjärdedel. Få ekonomier har krympt så mycket utan att drabbas av krig eller andra oroligheter. Samtidigt har statsskulden vuxit från 130 till 180 procent av landets BNP.

Detta kallar EU för ekonomisk återhämtning. Vad det egentligen handlar om är snarare ekonomisk omfördelning. Genom nedskärningar och lönesänkningar har grekiska arbetare fått betala kostnaderna för de nödlån som i själva verket har gått till att rädda de skyldiga bankerna. Allmännyttiga tillgångar har sålts till privata företag och utländska stater, bakom ryggen på landets egna demokratiska institutioner.

Denna ekonomiska omfördelning har ägt rum genom en motsvarande omfördelning av politisk makt. Privatiseringar har genomförts utom räckhåll för landets demokratiska processer, sedan offentliga tillgångar förts över till en särskild privatiseringsfond som kontrollerats av långivarna.

Genom att avskaffa anställningsskydd och kollektivavtal har arbetarna fråntagits möjligheten att förhindra lönesänkningar och försämrade arbetsvillkor. I januari i år infördes dessutom en lag som begränsar rätten att strejka - den enda återstående påtryckningsmetoden för arbetarna.

Till följd av åtstramningarna lever idag en och en halv miljon greker i extrem fattigdom. Var femte grek är arbetslös och två och en halv miljoner saknar sjukförsäkring. För dem är krisen långtifrån över. 

Enligt den senaste uppgörelsen med långivarna förväntas grekerna uppnå budgetöverskott på 2,2 procent av BNP till år 2060. I praktiken innebär det ytterligare fyra decennier av åtstramningar. Vi har ett bättre förslag – skriv av skulden och upphäv åtstramningarna! Enbart så kan det grekiska samhället börja stå på egna ben igen.