Debatt: Gör som Storbritannien – låt de rika betala för krisen

Senare denna månad ska finansminister Magdalena Andersson presentera den stora höstbudget som just nu förhandlas fram. Preliminära siffror pekar mot att statsskulden kan komma att öka kraftigt och landa långt över det skuldankare som regeringen i normalfall ska sträva efter. Dessa massiva lån måste givetvis betalas tillbaka förr eller senare.

Tidigare i Sverige har skuldsanering inneburit kraftiga nedskärningar för de fattigaste och bidragit till lidande och ökad ojämlikhet. Nyheter från Storbritannien pekar lyckligtvis mot att så inte måste vara fallet. Boris Johnsons konservativa regeringen planerar istället att betala av sina skulder genom att kraftigt höja skatter för de rikaste. Några förslag som ligger på bordet är höjda kapital- och bolagsskatter för att rättvist fördela bördan som pandemin inneburit för ekonomin.

Det vore inte konstigt om Sverige valde att ta efter Storbritannien. Båda länderna har nämligen bolagsskatter under det internationella genomsnittet för utvecklade länder och dessutom betydligt lägre bolagsskatter än andra jämförbara länder som Frankrike och Tyskland. Det finns även stort utrymme att höja svenska fastighetsskatter likt de konservativa i Storbritannien nu planerar att göra. Vad gäller kapitalskatten vill den brittiska högern höja den till samma nivå som för inkomst av lön. S-studenter anser att detta vore en lysande reform även i Sverige.

Idag är kapitalinkomstskatten som högst enbart 30 procent oavsett hur stora kapitalinkomster du har. Det innebär att många företagsägare kan komma undan med att betala en lägre skattesats än sina anställda. 

Det var redan innan coronakrisen orimligt att förmögna kapitalägare betalade mindre andel i skatt än löntagare och det är hög tid att vi gör skattesystemet mer rättvist. Genom höjda kapitalskatter får staten medel för att betala av vård- och statsskulder utan det blir mindre lönsamt att arbeta. Om de förmögna hushållen i Storbritannien kan bidra till återuppbyggnaden efter corona kan de välbärgade i Sverige göra detsamma. Det finns även starka rättviseskäl till att låta dem göra det.

I början av pandemin riskerade många besuttna hushåll att ställas på bar backe. Marknaden för bostads- och företagsobligationer var nära kollaps och aktiepriser störtdök. Det var i det läget Riksbanken började köpa värdepapper som inte längre gick att sälja på den privata finansmarknaden för hundratals miljarder. Vinnarna var i första hand förmögna personer med stora aktieportföljer och ägare av bostäder på attraktiva adresser i storstäderna.

Anledningen till att finansmarknaden behövde riksbankens stödköp var att företag och banker i Sverige tagit för stora risker när tiderna var goda. Företag hade belånat sig över öronen och banker hade delat ut enorma bostadslån på löpande band. När krisen väl var ett faktum klarade sig inte företagen utan statliga stödköp och garantier. Det vore konstigt om skattebetalarna inte fick ersättning för att de tvingats ta över värdelösa obligationer och värdepapper.

Det är hög tid för de förmögna att betala tillbaka till samhället, att bli räddad av staten bör inte vara gratis. Det vore även djupt orättvist om de redan fattiga och arbetslösa drabbades ännu hårdare av framtida nedskärningar när den värsta krisen har passerat. Som tur är visar de konservativa i Storbritannien vägen med sina höjda kapitalskatter. Synd bara att varken den svenska borgerligheten eller regeringen hittills varit lika uppfinningsrika.