Hoppa till innehållet

ETC Stockholm

Debatt: Gör en Kärrtorp ni med!

Bild: Anders Wiklund/TT
Bild: Anders Wiklund/TT

ETC Stockholm

"Kärrtorp har blivit så mycket mer än en förort längs med tunnelbanans linje 17. Vi hoppas den kan fungera som en inspiration till ett fortsatt lokalt förankrat antirasistiskt arbete i hela landet”, skriver Linje 17 mot rasism.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC Stockholm som står för åsikten.

"Kärrtorp har blivit så mycket mer än en förort längs med  tunnelbanans linje 17. Vi hoppas den kan fungera som en inspiration till ett fortsatt lokalt förankrat antirasistiskt arbete i hela landet”, skriver Linje 17 mot rasism.

Måndag 27 januari hedrade vi med en ljusmanifestation minnet av alla som förföljdes, torterades och mördades av nazisterna under Förintelsen. Vi minns historien och lever mitt i nuet. Det är nu och här vi kämpar för ett samhälle som är öppet för alla, där alla självklart kan ta plats, kan säga vad de tänker, älska vem de vill, vara som de är.

För det är inte självklart för alla. Lördag 25 januari blev ännu en person, en ung kvinna på joggingrunda på Nytorps gärde, misshandlad av rasister. 

Under hösten har hakkors klottrats på Kärrtorps gymnasium, en ung man blivit nerslagen i Björkhagen och en annan jagad av nazister i Kärrtorp. Då, i början på december, bildade vi Linje 17 mot rasism och bestämde oss för att ha en manifestation för mångfald.

Det är nu mer än en månad sedan vi skrev in Kärrtorp i historieböckerna. Nazisternas mål med attacken 15 december var att skrämma människor till tystnad. Det lyckades de inte med. Nazisterna stoppades tack vare att många av oss motade tillbaka dem.

Efteråt har en del debattörer lagt stor energi på att hitta en dold agenda hos oss arrangörer. Istället för att rikta fokus mot det uppenbara problemet – våldsamma fascister som går till beväpnat angrepp – har det diskuterats ifall vi tar avstånd från våld eller inte.

Det är för oss obegripligt. Hur kan det vara så att de som utsatts för en attack ska stå till svars för våldet? Ska vi ta avstånd från dem av oss som gått emellan och försvarade sig och oss alla?

Vi sitter inte med facit eller målfoto på hand, däremot med erfarenheter från samtidshistorien. Fascister har utfört 30 mord på lika många år, enbart i Sverige. De står för diktatur, terrorvälde, etnisk rensning och utrotning av alla som inte passar in i deras snäva ramar.

Antifascister, majoriteten i samhället, står för raka motsatsen – mer demokrati, kärlek, mångfald och ett inkluderande samhälle. En vecka efter attacken arrangerade vi en av de största antifascistiska demonstrationerna någonsin. Hade vi varit lika många på den första manifestationen hade nazisterna aldrig attackerat. Vi anser att det bästa försvaret mot rasism och fascism är lokal organisering och massiv mobilisering – inte avståndstaganden.

Sedan 15 december har uppemot 40 000 personer gått ut på gator och torg på ett 20-tal platser. Nu hoppas vi att det engagemanget kan bilda grundstommen för ett fortsatt antirasistiskt arbete på lokal nivå runtom i landet. 

Så samma stöd och solidaritet som vi fick efter attacken, vill vi nu rikta till de människor som hotats efter demonstrationerna, till den 16-åring i Malmö som misshandlades efter att ha hållit tal, till Silvana Imam som uppträdde i Kärrtorp och fått ta emot mordhot. Till moskén på Medborgarplatsen, kyrkan i Rågsved, Kafé 44, Turteatern i Kärrtorp samt Glassfabriken, Stadsbiblioteket och Syndikalisternas lokal i Malmö som utsatts för hatklotter och skadegörelse.

Till alla de aktivister, debattörer och journalister som skriver kritiskt om rasism och hotas med våld, våldtäkt och mord. Vi är med er!

Vi lever i ett samhälle som präglas av allt djupare klyftor, där politik inte längre upplevs handla om allmänna samhällsintressen utan om individuella plånböcker. Resultatet blir otrygghet, rädsla, frustration och hat. Det är ett konfliktsamhälle, en idealisk grogrund för fascistiska föreställningar och rörelser.

I Kärrtorp sattes fingret inte bara på dessa motsättningar, utan framförallt på ett uppdämt behov hos väldigt många människor. Behovet av att kunna påverka och engagera sig för ett samhälle som överbryggar motsättningarna. Behovet av att kunna gå ihop med andra och sätta en annan agenda.

Kärrtorp har vuxit till att bli mycket mer än en förort längs med tunnelbanans linje 17 – orten har blivit en symbol för antirasistiskt arbete, tack vare lokal organisering och tack vare alla som slöt upp när vi behövde det.

Låt oss varken glömma vår historia eller blunda för det som sker idag. Kan vi göra en Kärrtorp så kan ni! 

Linje 17 mot rasism
En del av Nätverket Linje 17

Ämnen i artikeln