Debatt. .

2020-10-22 03:48
”Flertalet studier fastställer att när kvinnor stärks tar de sig själva, sina familjer och samhällen ur fattigdom och hunger”, skriver debattören. BILD AIJAZ RAHI/AP/TT
”Flertalet studier fastställer att när kvinnor stärks tar de sig själva, sina familjer och samhällen ur fattigdom och hunger”, skriver debattören.
Puffetikett
Dagens ETC

Ge flickorna mer makt – så lyfter ländernas ekonomi

Världen över har pandemin synliggjort samhällens svagheter. De människor som före pandemins utbrott levde i utsatthet drabbas nu oproportionerligt hårt – och särskilt utsatta är flickor. Vi måste visa att vi menar allvar med att ge varje flicka makten över sitt eget liv, skriver Malin Flemström.

Flickor i områden präglade av fattigdom är en av de grupperna som drabbas allra hårdast i pandemins spår. En nyligen genomförd undersökning från Rädda barnen visar att flickor gör än mer hushållssysslor nu än före pandemin och att färre flickor än pojkar återvänder när skolorna öppnar igen efter stängningarna. Risken att bli bortgift ökar dessutom när föräldrar inte längre har råd att försörja sina familjer.

Redan i dag gifts 33 000 flickor under 18 år bort – varje dag. Det är en flicka varannan sekund. Enligt FN riskerar ytterligare 13 miljoner barn att tvingas in i barnäktenskap under de kommande tio åren på grund av effekterna av pandemin.

Vi kommer längre och längre ifrån målet att barn- och tvångsäktenskap ska vara avskaffade (mål 5.3 i Agenda 2030) och världen jämlik till 2030. De globala målen är åtaganden som förpliktigar. Vi ser idag att insatserna måste ökas.

The Hunger Project arbetar mot barnäktenskap på många olika plan, med utbildning, attitydförändringar, påverkansarbete och genom dialog med lokala ledare. Men vi vet också att fattigdom är den främsta orsaken till att föräldrar väljer att gifta bort sina döttrar. Och endast ekonomisk tillväxt inte kommer lösa fattigdoms- och hungerfrågan. Vi måste omfördela makten och resurserna. Vi behöver arbeta för jämställdhet och stärka kvinnors position i samhällen som präglas av fattigdom, låta deras röster höras när beslut fattas, stärka dem att driva igenom politiska förslag och ge dem större inflytande över familjens ekonomi.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Flertalet studier fastställer att när kvinnor stärks tar de sig själva, sina familjer och samhällen ur fattigdom och hunger. När flickor får växa upp, gå klart skolan och bli självförsörjande istället för att giftas bort ökar även hela länders ekonomiska tillväxt.

Covid-19 kan också bli en nystart, en chans till att göra saker bättre och till att förändra förlegade strukturer i grunden. Nu när inte längre internationella experter och hjälparbetare flygs in från hela världen och när internationella möten sker digitalt har vi chansen att på allvar flytta makten till människorna det berör.

Vi behöver möjliggöra för kvinnor, minoriteter och andra marginaliserade grupper att styra sin egen utveckling. Låta dem göra sina röster hörda. Det är det bästa sättet att långsiktigt bekämpa fattigdom och barnäktenskap.

 För att på allvar kunna nå målet att avskaffa barnäktenskap till 2030 måste vi:

Driva en feministisk utrikespolitik för att stärka flickors och kvinnors status och möjligheter.
Stå fast vid ett starkt bistånd och bekämpa fattigdom genom bättre fördelning av resurser. Biståndet behöver nå de människor som lever i de mest utsatta situationerna.
Flytta över makten till där den gör skillnad – till de som själva lever i utsatthet.

Fattigdom leder till barnäktenskap och barnäktenskap leder till livslång fattigdom. Vi behöver bryta den onda spiralen. Barnäktenskap slår mot hela samhällen. Pandemin visar oss problemen, men den ger också en möjlighet till lösningar. Det gäller att vi tar den möjligheten. Ingen flicka i världen ska behöva bli bortgift.

Malin Flemström 
vd The Hunger Project Sverige